Konjunktur Energikrisen och penningpolitiken ger en tydlig sättning i svensk ekonomi. Det konstaterade Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna, vid en pressträff på fredagen.

Flaskhalsproblemen har blivit lite mindre problematiska än de var när Industriekonomerna släppte sin senaste prognos i september, men de har inte försvunnit. Samtidigt är elpriserna höga, vilket ger stora indirekta effekter, och pressar upp inflationen.

”Överallt kommer elen in, alla behöver den, från pizzabagaren till hårfrisörskan”, konstaterade hon.

Den höga inflationen gör att centralbankerna skickar upp räntorna, tillgångsmarknaderna faller tillbaka och kronan är svag. Osäkerheten och oron är stor.

”Det är ett sånt här läge man som centralbank absolut inte vill hamna i när skuldsättningen är hög, med både svagt läge och inflationen drar iväg”, sade hon, men tillägger att man kan fråga sig hur mycket lägre inflationen skulle ha blivit om Riksbanken reagerat tidigare.

För 2023 ser Kerstin Hallsten en rejäl avmattning, stigande arbetslöshet och halverad inflation, från runt 8 procent i år, till 4 procent.

Hon noterade att SCB:s BNP-indikator för oktober (som publicerades på torsdagen) var ”hyfsat stark”, men att siffror från efterfrågesidan visar en svagare utveckling.

”BNP-indikatorn rimmar hittills inte med datan fån efterfrågesidan”, sade hon, och tillade att exportsiffrorna kanske är starka eller att lageruppbyggnaden ökat.

Framåtblickande indikatorer som PMI pekar tydligt mot en avmattning i ekonomin, men eftersom penningpolitiken tar tid att slå igenom är det inte konstigt att ”allt inte ändras från en dag till den andra”.

Hon resonerade kring Riksbanken och att deras inställning är ”hur mycket vi behöver höja bestämmer ni”, och konstaterade att centralbanken delvis bollar över till andra aktörer, som finanspolitiken och arbetsmarknadens parter.

Enligt Kerstin Hallsten skulle finanspolitiken kunna hjälpa till genom strukturreformer, bland annat på energi- och arbetsmarknaderna.

”Energimarknaden är ett av grundproblemen, och vår bestämda uppfattning är att här finns det saker att göra, inte minst på tillståndssidan, och man behöver arbeta brett med olika kraftslag”, sade chefekonomen, som frågade om det finns kompetens så det inte blir flaskhalsar här. Samtidigt kan den ekonomiska avmattningen frigöra arbetskraft.

Arbetskraftsinvandring är en annan viktig fråga för Industriarbetsgivarna, där de vill ha en snabbare process och att det är behovet som ska styra, inte lönen.