SBAB:s chefekonom Robert Boije.

Boränta Huvudspåret är fortsatt att Riksbanken höjer reporäntan i februari 2023, men sannolikheten för en räntehöjning redan i år har ökat markant eftersom inflationsuppgången ser ut att kunna bli mer varaktig än Riksbanken räknat med. Det skriver SBAB i sin rapport Boräntenytt.

Riksbankens bana från det senaste räntemötet i november indikerar att reporäntan kommer att börja höjas först mot senare delen av 2024. Samtidigt har många andra centralbanker svängt i en stramare riktning på sistone och SBAB tror att det blir svårt för Riksbanken att avvika i längden.

”I takt med att allt fler centralbanker världen om redan tagit steg, om än små, mot en normalisering av styrräntorna, framstår Riksbankens strategi som avvikande. Höjda styrräntor i omvärlden kommer vid en oförändrad reporänta försvaga kronkursen och allt annat lika dra upp inflationen ytterligare i Sverige. Detta i ett läge där vi redan har haft kraftiga prisuppgångar på en rad importerade varor, fallande reallöner och även står inför en annalkande lönerörelse med troliga krav på kompensation. Resursutnyttjandet i ekonomin ligger också nära det normala. Allt detta riskerar sammantaget att spä på inflationen ytterligare”, säger SBAB:s chefekonom Robert Boije i en kommentar.

Riksbanken framhåller ihärdigt att inflationsuppgången nu är tillfällig, och framför allt driven av elpriserna. SBAB menar att man inte ska vara så säker.

”Fortsatta flaskhalsproblem och komponentbrist i kölvattnet av den fortsatta smittspridningen, kompetensförsörjningsproblem i flera länder med stigande lönekrav och problem kopplade till energiförsörjningen, samt stora klimatambitioner i många länder som troligen kommer leda att till höjda energipriser de närmaste åren, talar för att inflationsuppgången kan bli mer varaktig än den Riksbanken nu ser framför sig”, skriver de.

Mot bakgrund av detta ser SBAB alltså en ökad sannolikhet för att det kan bli en svensk räntehöjning redan till hösten, men det som talar emot är att det Riksbanken vill undvika ett alltför tvärt lappkast. Prognosen är därför att reporäntan börjas höjas med 25 punkter i februari 2023, även det långt före Riksbanken själva räknar med någon höjning. Sedan ser SBAB ytterligare en höjning med 25 punkter under 2023 och att nästa höjning dröjer till i början av 2025.

”Det är förstås samtidigt en svår balansgång. Skulle Riksbanken få rätt i att inflationen under året faller tillbaka kraftigt kan nuvarande ‘vänta-och-se-strategi’ möjligen visa sig vara klok. Att den ekonomiska återhämtningen skulle vara så skör att den samtidigt inte kan stå emot ett första försiktigt steg mot en mer normaliserad reporänta i form av en höjning med 0,25 procentenheter har jag svårt att se”, säger Robert Boije.

Högre marknadsräntor och räntehöjningar från Riksbanken innebär att svenska bolåneräntor stiger framöver. Den rörliga tremånadersräntan väntas enligt SBAB:s prognos stiga från 1,4 procent i februari i år till 1,7 procent i januari 2023 och 2,3 procent i januari 2025.

Den femåriga bolåneräntan väntas öka från 1,7 procent i februari i år till 2,2 procent i januari 2023 och 3,0 procent i januari 2025.

Det är många år sedan bolåneräntorna senast var på sådana nivåer, men SBAB noterar att hushållen verkar ha tagit höjd för stigande räntor.

”Med den lågränteekonomi vi haft i flera år kan det finnas en oro för att många hushåll har orealistiska förväntningar på låga räntor framöver. Konjunkturinstitutets senaste undersökning om hushållen syn på ekonomin visar dock att hushållen själva tror att 3-månadersräntan kommer ligga 0,9 procentenheter över vår prognos de närmsta åren”, skriver SBAB.