SCB-statistik över det preliminära utfallet för fjärde kvartalet visade att Sveriges ekonomi oväntat krympte med 0,6 procent, både jämfört med föregående kvartal och ett år tidigare. Enligt Infronts prognosenkät väntades BNP ha stigit 0,2 procent jämfört med föregående kvartal.
I december minskade Sveriges BNP 0,5 procent jämfört med föregående månad och minskade 1,8 procent jämfört med samma månad föregående år.
”BNP fortsatte ner i december och gav tillsammans med föregående månader en svag avslutning på det gångna året. Utvecklingen för 2022 som helhet landade något över den historiska genomsnittliga tillväxten de senaste decennierna, vilket till största del kan förklaras av låg ekonomisk aktivitet första halvan i jämförelseperioden 2021 snarare än av att BNP tydligt ökat under det senaste året”, säger Neda Shahbazi, nationalekonom på SCB.
Indikatorns sammanställning av årets sista kvartal pekar mot en utveckling i BNP för helåret 2022 på 2,4 procent i jämförelse med föregående år.
Nordeas chefanalytiker Torbjörn Isaksson, konstaterar att utfallet var svagare än väntat och att ”nedgången har inletts”.
”Sammantaget har nedgången börjat under fjärde kvartalet och mycket tyder på att BNP sjönk också under första kvartalet”, skriver han och pekar på att BNP-indikatorn verkar ha en annorlunda säsongsjustering vilket gör siffrorna något svåra att tolka.
Men indikatorerna är dystra och Riksbanken kommer troligtvis att revidera ned sin BNP-prognos för 2023.
”Detta kan få Riksbanken att tänka två gånger när de höjer räntorna. Men inflationen är fortfarande alldeles för hög, kronan är svag och ECB rusar på med räntehöjningar”, skriver Isaksson i ett kundbrev och tillägger att de håller fast vid sin prognos att Riksbanken höjer 50 punkter i februari och 25 punkter i april.