Riksbanken (Uppdaterad) I takt med att förväntningarna på räntehöjningar från framför allt Federal Reserve skruvats upp på sistone har marknaden också börjat prisa in tidigare och fler räntehöjningar från Riksbanken. En första höjning är nu fullt inprisad redan i år och sedan ytterligare två under 2023.

När Nyhetsbyrån Direkt frågar runt bland prognosmakare är den allmänna bedömningen att den första höjningen dröjer längre, till 2023 eller 2024, men flera funderar som bäst på om de inte ska tidigarelägga sina prognoser.

”I vår kommande prognos kommer vi troligen att hålla fast vid att en första höjning kommer i februari 2023, men lägga till att sannolikheten har ökat för en tidigare höjning. Och då pratar vi om november 2022”, säger SBAB:s chefekonom Robert Boije till Nyhetsbyrån Direkt.

Bakom detta ligger att inflationen verkar bita sig fast mer än vad som tidigare låg i korten.

”Inflationsspöket har börjat spöka. Flera faktorer talar för att inflationen kan bli både högre och mer varaktig än vad Riksbanken och andra centralbanker trott. Vi ser en fortsatt smittspridning som kan förlänga problemen med olika flaskhalsar och en ökad kompetensbrist som kan leda till högre löneökningar”, säger Robert Boije.

Analyshuset Capital Economics gick på torsdagen ut med att de tidigarelägger sin prognos för den första räntehöjningen från Riksbanken till november i år. De tror att räntan då höjs 25 punkter, följt av ytterligare 50 punkters räntehöjningar under 2023. Goldman Sachs ändrade sin prognos redan i november till en första räntehöjning i slutet av 2022.

Pionjären på prognos om en räntehöjning 2022 är dock Industriarbetsgivarna, vars chefekonom Kerstin Hallsten räknade med det redan i somras.

”Jag trodde inte att inflationen skulle stiga så mycket som den gjort, men jag tyckte att stigande råvarupriser och stigande energipriser, kopplat till bland annat klimatutmaningen, samt den otroligt expansiva ekonomiska politiken talade för att det ändå fanns inflationstryck som skulle göra det naturligt för Riksbanken att börja lätta på gasen”, säger hon till Nyhetsbyrån Direkt.

SEB räknar med en första höjning i november 2023, men till sin nya konjunkturprognos senare i januari ska de se över den prognosen.

”Frågan är om Riksbanken inte kan komma att höja både tidigare och mer, vi får fundera över det. Det är god fart i svensk ekonomi och det är en joker vad som sker med inflationsförväntningarna nu när inflationen verkar ligga kvar högt längre”, säger SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist till Nyhetsbyrån Direkt.

Han säger att marknaden, som de senaste veckorna prisat in allt fler höjningar från Riksbanken, tagit intryck av den omsvängning som Federal Reserve gjort, där bedömningen på ett halvår gått från att inflationsuppgången är tillfällig till att det krävs mer eller mindre omedelbara räntehöjningar.

”Kan den amerikanska centralbanken svänga så snabbt frågar man sig på marknaden om det verkligen är möjligt för Riksbanken att sitta still i båten eller om de också kommer att få höja tidigare”, säger han.

Vid det senaste räntemötet i november lade Riksbanken själva för första gången i denna cykel in en höjning i räntebanan. Enligt banan börjar styrräntan lyfta från noll under det andra kvartalet 2024 med en full 25-punktershöjning inlagd till i slutet av det året.

Robert Bergqvist säger att den stora frågan nu är hur mycket Sverige och Europa kommer att kunna avvika från vad som händer i USA, där KPI-inflationen steg till 40-årshögsta 7,0 procent i december och en räntehöjning redan nu i mars alltmer kommit att bli huvudscenariot. Inflationen är lägre i Europa, 5,0 procent i euroområdet i december, och dessutom mer driven av energipriser.

”Inflationen rör sig på ungefär samma sätt, men nivån sticker ut i USA. Att inflationen är högre där beror på två saker: Finanspolitiken har varit mer kraftfull och arbetsmarknaden är mer stram”, säger han.

Det som blir viktigast att hålla koll på framåt för att bedöma när även Riksbanken kommer att behöva höja styrräntan är dock inte så mycket inflationen som inflationsförväntningarna, påpekar han.

”Man får inte glömma att inflationsutfall är gårdagens nyheter. Det är inget som centralbankerna kan påverka utan nyckeln här är inflationsförväntningarna. För svensk del finns lite försiktiga varningsklockor, men de är inte speciellt högljudda än så länge. Det intressanta blir att se vad som händer i takt med att inflationen blir kvar på högre nivåer. Skulle förväntningarna ändå ligga kvar kan Riksbanken sitta still i båten, men skulle de stiga har vi en annan spelplan”, säger han.

Robert Bergqvist säger att man får titta brett på inflationsförväntningarna. Dels de mätningar som publiceras av Kantar Sifo Prospera respektive Konjunkturinstitutet, men också mer anekdotiskt vad företagen själva säger om möjligheterna att höja sina priser – ”pricing power”.

”Det blir mycket intressant att se i kommande delårsrapporter vad företagen säger om sina kostnader och möjligheten att föra dem vidare”, säger han.

Redan på fredag kommer flera tunga svenska besked. SCB släpper klockan 9.30 KPIF för december, där analytikerna i Infronts enkät tror att de rusande elpriserna får inflationen att fortsätta upp till 4,0 procent, nytt 28-årshögsta.

Lite senare under förmiddagen håller riksbankschef Stefan Ingves årets första anförande för Riksbankens del. Klockan 11.10 talar han om Riksbankens syn på den ekonomiska utvecklingen och utmaningar för svensk ekonomi.

”Det kommer att bli oerhört intressant att höra vad Stefan Ingves har att säga om vad som hänt i inte minst USA och så lär han också få kommentera inflationssiffran”, säger SEB:s Robert Bergqvist.