Hon sade flera faktorer gjorde att inflationen steg kraftigt 2022. Obalanserna mellan utbud och efterfrågan under pandemin, hög ekonomisk efterfrågan samt Rysslands invasion av Ukraina och problemen på den europeiska energimarknaden bidrog. Det har lett till stora räntehöjningar globalt och i Sverige.
Hög inflation och högre räntor kyler av svensk ekonomi och hushållen har minskat sin konsumtion.
”BNP-tillväxten och arbetsmarknadsläget verkar dock än så länge ha varit lite starkare än vad vi väntade oss i prognosen i november. Inflationen har fortsatt att stiga och KPIF-inflationen har blivit högre än förväntat, mycket på grund av elpriserna”, sade hon.
Bortsett från energipriserna har inflationen varit mer i linje med Riksbankens prognos, men den är fortfarande alldeles för hög. Därtill har kronan försvagats, vilket inte hjälper till när inflationen är så här hög.
”Samtidigt finns det tecken på att det globala pristrycket har dämpats och vad gäller elpriserna visar terminspriser att de kan komma att stiga mindre än vi befarat när vi gjorde prognosen i november, men osäkerheten här är mycket stor”, sade hon.
Hon framhöll att det tar tid för penningpolitiken att få full effekt, och förra årets räntehöjningar kommer därför att göra tydligt avtryck på inflationssiffrorna först i år.
Men inflationen är alldeles för hög och som de sade i november kan styrräntan behöva höjas ytterligare för att se till så att vi kommer tillbaka till en miljö där inflationen är låg och stabil.
”Jag har tidigare betonat att den penningpolitiska åtstramningen handlar om att anpassa nivån på styrräntan, räntebanan och hur snabbt innehavet av värdepapper minskar. Men exakt hur penningpolitiken kommer att utformas den närmaste tiden får vi återkomma till den 9 februari när Riksbankens nästa penningpolitiska beslut publiceras”, sade hon.