De senaste årens "explosiva" börsutveckling är hållbar "på längre sikt", och man ska inte vara för rädd för att "den stora inflationen kommer". Viktigast framöver blir att följa hur inflationsförväntningarna utvecklas. Och för svensk del är tipset att se hur det går i den norska ekonomin.

Det sade Robert Bergqvist, SEB:s tidigare chefekonom och nuvarande seniorekonom, i en lång intervju med Trading Direkts programledare Joakim Rönning på fredagen.

Under den gångna veckan har 20 centralbanker fattat räntebeslut och den stora bilden är, enligt Robert Bergqvist, att vi står vid ett nytt vägskäl, ”vi börjar se inflation och centralbankerna måste reagera på det, men det sker väldigt långsamt”.

”En ny värld framför oss”

Amerikanska Federal Reserve skruvar upp tempot genom att minska tillgångsköpen snabbare och tidigarelägger tidpunkten för en första räntehöjning, och beskedet var lite tuffare än väntat.

”Det var ett mycket tydligt besked från den amerikanska centralbanken att nu har vi en ny värld framför oss”, sade Robert Bergqvist, som var imponerad över Fed-chefen Jerome Powells kommunikationsförmåga.

SEB:s prognos är tre räntehöjningar från Fed under 2022 och ytterligare tre under 2023.

Robert Bergqvists tips nu är att titta på inflationsförväntningarna.

”Förväntningarna avgör utvecklingen”

”Det är inflationsförväntningarna som kommer att avgöra utvecklingen framöver, själva inflationsutfallen är ”yesterday’s news”, enligt Bergqvist.

När det gäller torsdagens räntebesked från ECB så är de, enligt honom, ”lite för mjuka”, och han är tveksam om ECB-chefen Christine Lagardes uttalande om att det är mycket osannolikt att de kommer att höja styrräntan under 2022 kommer att hålla.

Av veckans stora centralbanker som lämnat räntebesked är Bank of England ”den verkligen jokern”, just nu är det ”väldigt rörigt” på den brittiska centralbanken.

”Jag noterade när jag läste protokollet att de blivit väldigt nervösa över inflationen och har sett att lönerna har börjat öka. Det har gått väldigt snabbt”, sade han.

Beträffande covid-varianten omikron sade Robert Bergqvist att han tolkar det som att centralbankerna har respekt för omikron men bedömer att effekterna klingar av om ett halvår.

”Arbetskraftsbristen kan driva inflation”

Det som de är oroliga över är att detta leder till fler inflationsrisker. Om vi som individer inte kan gå tillbaka till ett normalt konsumtionsmönster, med mer tjänster och mindre varor, blir inflationen värre.

Han sade att det som han ”möjligen är lite rädd för” är om det inte finns tillräckligt med arbetskraft för att möta en ökad efterfrågan på tjänster – det kan leda till högre löner och därmed högre inflation.

Robert Bergqvist konstaterade att världen nu är ”rekordskuldsatt”, men att vi har nya referensnivåer för räntorna. I början på 1960-talet var den normala styrräntan 7 procent, medan den i dag ligger på mellan 1,5 och 2 procent. Överskrivs den nivån kommer ekonomin att bromsas.

Han tror dessa fortsatt låga räntor kommer att ge stöd åt börsen, men att det kommer bli värre för pensionernas utveckling.

När det gäller vår egen centralbank, Riksbanken, måste man ta fram ”förstoringsglaset eller hörapparaten” för att märka någon ändrad policy på grund av den högre inflationen.

”Hushållen får det bättre nästa år”

”Den här gången tycker jag verkligen man ska ta Riksbanken på orden när de säger att deras prognoser är just prognoser och inte ett löfte”, sade Robert Bergqvist, som tillade att han tror att Riksbanken kommer att agera tidigare än vad som syns i de nuvarande prognoserna.

Han noterade också att många svenska hushåll kommer att få det bättre ekonomiskt nästa år samtidigt som deras spargrisar är fulla och därför är i ett gott läge att klara av en mindre expansiv penningpolitik.

Ska man ligga lite före ska man kanske följa utvecklingen för den norska ekonomin och den norska penningpolitiken under 2022, tipsar seniorekonomen.

Finanspolitiken kommer att rullas tillbaka, det som kan bli mer fokus på är energipriserna.

Robert Bergqvist sade att SEB tror, som så många andra, att energipriserna faller tillbaka, men ett stort frågetecken är om vi går mot en strukturell energibrist. Hur lyckas vi hitta den rätta balansen?

Tonar ner inflationsrisken

Han noterade att det nyliga EU-toppmötet var oeniga om vad som låg bakom och hur man ska tackla problemet med de höga energipriserna.

”Det blir intressant att se hur denna fråga kan politiseras”, sade seniorekonomen.

På en fråga om han ser någon ”omvärldsrisk” nästa år nämnde Robert Bergqvist de geopolitiska spänningarna mellan Ryssland och Ukraina samt Kina och Taiwan.

Mångas oro över att ”den stora inflationen” nu kommer tonade han ner och pekade på Japan, som trots decennier av gigantiska stödpaket inte lyckats få upp sin inflation, sade Robert Bergqvist i intervjun med Trading Direkt.