De konstaterar att konsumentförtroendet i euroområdet redan kollapsat till rekordlåga nivåer och att företagsförtroendet också vänt ned tydligt på senare tid, där de ekonomiska utsikterna nu framför allt avgörs av pris på och utbud av gas.
”Riskerna mot vår prognos att ekonomin kommer att krympa med totalt 2 procent under de kommande fyra kvartalen ligger på nedsidan efter den nya uppgången i gaspriserna i juli. Om Ryssland helt stoppar sin gasexport till EU och gas därmed måste ransoneras under vintern kan lågkonjunkturen bli upp till dubbelt så kraftig som vi nu räknar med”, skriver Berenberg.
Efter vinter och kyla finns det dock hopp om en rekyl upp igen under loppet av 2023, bedömer de. Gassituationen bör förbättras med varmare väder och samtidigt gynnas hushållens inkomster och konsumtion av högre löneökningar och lägre inflation, där baseffekter och sjunkande råvarupriser bör ta ned inflationen till 2 procent igen i slutet av 2023 eller början av 2024. Detta i sin tur stärker såväl arbetsmarknad som investeringar, där den stora bristen på arbetskraft dessutom talar för att arbetslösheten inte behöver stiga så mycket i en recession.
Till detta kommer att ett minskat beroende av rysk gas kommer att kräva stora investeringar och att recessionen dessutom kan lätta på en del utbudsstörningar.
Berenberg påpekar att pandemin visat att en snabb rekyl upp igen är möjlig, men att prognosen om en rask uppgång igen vilar på att gaspriserna vänder ned under 2023 och att det inte finns någon risk för nya bristsituationer efterföljande vinter 2023/24. De tillägger att mycket dessutom avgörs av vilken politik som kommer att föras.
”Politiken måste inte vara perfekt. Men för att mildra riskerna måste beslutsfattare få det åtminstone ungefär rätt. De bör till exempel inte hålla ned ökningen av gaspriserna för hushållen i en sådan utsträckning att konsumenterna inte har starka incitament att använda mycket mindre gas. Generösa stöd till de genuint behövande är ett mycket bättre sätt att stödja konsumenterna än pristak”, skriver Berenberg.
Dessutom måste man snabba upp processerna kring nya investeringar i energisektorn.
”Annars skulle utsikterna efter recessionen vara mycket mer dämpade”, skriver de.