Kvartalsrapport Det går bra för SEB. Resultatet för andra kvartalet var nästan åtta miljarder kr. Betydligt bättre än vad många analytiker trott.

Storbanken SEB redovisar ett rörelseresultat på 7.916 miljoner kr för det andra kvartalet 2021. Analytiker hade i genomsnitt räknat med 6.527 miljoner kr enligt en sammanställning av 20 analytikerprognoser som Infront gjorde inför rapporten.

Räntenettot uppgick till 6.570 miljoner kr, att jämföra med analytikersnittet på 6.398 miljoner.

Provisionsnettot blev 5.280 miljoner. Där låg snittprognosen på 4.744 miljoner.

SEB står fast vid sitt mål om totala kostnader på omkring 23 miljarder kr (plus/minus 200 miljoner kr) år 2021, baserat på 2018 års valutakurser. Givet valutakurserna vid halvårsskiftet blir kostnadsnivån cirka 22,8 miljarder kronor för 2021.

Det framgår av delårsrapporten.

I SEB:s affärsplan för 2019–2021 ingår sedan tidigare ett antal strategiska initiativ som sammanlagt förväntas innebära tillkommande investeringar på totalt 2–2,5 miljarder kr under treårsperioden 2019–2021, konstateras det i delårsrapporten.

”De strategiska initiativen förväntas över tid leda till både förbättrad intäktstillväxt och ökad kostnadseffektivitet, vilket i sin tur förbättrar räntabiliteten över tid”, heter det.

SEB:s totala kostnader i andra kvartalet på 5.759 miljoner kr var i linje med analytikernas förväntan enligt en sammanställning gjord av Infront inför rapporten.

Räntenetto uppgick under det andra kvartalet 2021 till 6.570 miljoner kr, en ökning på 3 procent jämfört med det första kvartalet 2021 och en ökning med 9 procent jämfört med samma period året innan.

Utfallet var 3 procent bättre än snittestimatet i Infronts analytikersammanställning som låg på 6.398 miljoner kr.

”Jämfört med föregående kvartal påverkades räntenettot positivt av att både resolutionsavgifterna och finansieringskostnaderna var lägre. Andra kvartalet hade en ränteintjänande dag mer än det första vilket också hade en positiv effekt”, skriver SEB.

Provisionsnettot, en viktig intäktsrad för SEB, ökade 11 procent till 5.280 miljoner kr jämfört med kvartalet innan, och var också 11 procent bättre än Infronts konsensus.

”Starka aktiemarknader och låga räntor understödde aktiekapitalmarknaderna och skuldemittenter drog nytta av investerarnas efterfrågan”, skriver SEB.

Bruttoprovisioner från emissioner och rådgivning ökade markant under andra kvartalet till 613 miljoner kr, jämfört med 322 miljoner första kvartalet.

SEB bedömer att bankens förväntade nettokreditförluster under 2021 kommer att understiga de 8–10 baspunkter som tidigare har indikerats.

Det framgår av delårsrapporten där kreditförlusterna under det andra kvartalet uppgick till 7 miljoner kronor, vilket var ljusare än analytikernas genomsnittliga förväntan om kreditförluster på 493 miljoner kr enligt Infront.

”Förväntade nettokreditförluster uppgick till noll baspunkter under kvartalet, med bibehållna portföljreserveringar, vilket reflekterar återhämtningen i världsekonomin och SEB:s robusta kreditkvalitet”, skriver banken i rapporten.

SEB inväntar för närvarande Finansinspektionens syn på vad som gäller för utdelningar och aktieåterköp efter den 30 september och banken kommer sedermera att besluta hur den nuvarande överkapitaliseringen ska hanteras.

Det framgår av SEB:s delårsrapport för det andra kvartalet där bankens kapitalbuffert över myndighetskravet uppgick till 8,6 procentenheter.

Finansinspektionen har rekommenderat svenska banker att vara restriktiva med utdelningar och aktieåterköp fram till och med den 30 september 2021.

SEB:s kärnprimärkapitalrelation uppgick till 21,1 procent vid halvårsskiftet medan bankens gällande kapitalkrav var 12,5 procent.

”Inom ramen för myndigheternas översyns- och utvärderingsprocess under 2021 kommer Finansinspektionen att införa en pelare 2-vägledning (P2G) och samtidigt ta bort pelare 2-kravet för löptidsgolv för företagsexponeringar. Banken förväntar sig att nettoeffekten av dessa förändringar ökar kärnprimärkapitalkravet med cirka 1–1,5 procentenheter”, skriver SEB som har som mål att hålla en buffert på 1-3 procentenheter över kapitalkravet.

Tidigare i veckan aviserade den brittiska centralbanken slutet på perioden med pandemirelaterat utdelningsstopp för storbanker. Den brittiska centralbankens beslut följde den amerikanska centralbanken Federal Reserves liknande lättnadsbeslut nyligen.

SEB ser nu över sin strategiska inriktning för de kommande åren.

Det framgår av vd-ordet i delårsrapporten där Johan Torgeby bland annat nämner framväxten av nya teknologier, hållbarhetsfrågans allt viktigare roll, åtstramade regelverk och förändrad konkurrens.

SEB:s nuvarande affärsplan gäller åren 2019-2021.

”Under hösten kommer vi fortsätta arbetet med att definiera vår långsiktiga strategiska riktning och även utveckla vår nya treåriga affärsplan för 2022–2024, med ytterligare detaljer kring hur vi har för avsikt att fortsätta vara en ledande nordeuropeisk bank med internationell räckvidd”, skriver Johan Torgeby.

Sedan år 2009 har SEB:s K/I-tal (relationen mellan kostnader och intäkter) förbättrats från 0,64 till under 0,45 till följd av en kombination av ökande intäkter och en relativt stabil kostnadsbas, uppger SEB-chefen.

”Vår ambition framöver är att hålla K/I-talet i linje med vår långsiktiga finansiella ambition. Vi tror att detta kommer tillåta oss att göra de investeringar som krävs för att framtidssäkra vår verksamhet, vilket i sin tur kommer att accelerera vår intäktstillväxtpotential och möjliggöra för oss att nå vår långsiktiga finansiella ambition om 15 procents avkastning på eget kapital”, uppger Johan Torgeby.

Vidare tror han att ett antal cykliska och strukturella trender väntas driva efterfrågan på sparande och investeringar hos privatpersoner framöver.

”Som exempel har svenska hushåll visat en ökad benägenhet att spara, vilket syns genom en ökning av sparkvoten med 18 procentenheter sedan år 2000. Samtidigt förväntas förändringar i det svenska pensionssystemet bidra till en ökad efterfrågan, eftersom privatpersoner kommer behöva ta större eget ansvar för att finansiera sin pension”, resonerar SEB-chefen.

”Därtill visar data från Europeiska centralbanken att närmare hälften av alla pensionärer i Baltikum riskerar att hamna i fattigdom”, pekar Johan Torgeby på.