Tyska Deutsche Bank, amerikanska Citigroup, Morgan Stanley, JP Morgan, Goldman Sachs, japanska Nomura och norska DNB. Samtliga bankaktörernas aktier rasade skoningslöst med mellan 10 och 15 procent på måndagen, efter att oljemarknaden kraschat med över 25 procent i ett slag och renderat i att ont blev värre – och drabbat finansmarknaderna av kreditoro, enligt flera analytiker.
Fallen i USA har nu fått det amerikanska bankindexet att tackla av med över en tredjedel sedan årsskiftet, vilket är mer än dubbelt så mycket som det breda indexet S&P 500. Orsaken stavas kreditpanik och recessionsskräck, enligt en Morgan Stanley-analys, då scenariot med låga styrräntor sträckts ut ytterligare i spåren av coronaviruset. Bankernas marginal för konventionella utlåningsaffärer har redan smalnat av till rakbladstunnna nivåer de senaste tio-tolv åren, konstaterade analytikern.
Risken för att bolag inom oljesektorn, en bransch tungt riskexponerad med generellt hög belåning, har också påverkat negativt. Sektorn står inför en potentiell konkursvåg om det låga oljepriset består över tid, sedan den amerikanska oljeutvinning som gjort USA till nettoexportör (så kallad ”fracking”) är jämförbart dyr. Det har drivit upp den amerikanska brytpunkten för lönsamhet långt över måndagens handlade nivåer kring 30 dollar per fat, enligt energimyndigheten DOE.
Mot utlåning för oljebranschen finns särskilt stor risk för nedskrivningar hos Bank of America, Citigroup, JP Morgan och Wells Fargo, enligt bankanalytiker.
Även i Europa har flera stora banker liknande problem. Nederländska ABN Amro och ING, Royal Bank of Scotland, tyska Commerzbank och franska Société Générale och BNP är några av nyckelspelarna för oljesektorns kreditlinor. Vilket gav liknande kursreaktioner på mellan -10 och -15 procent.
För Nordens räkning är DNB den mest exponerade (-15 procent för dagen), men även Danske Bank (-10 procent) och Swedbank (-8 procent) har aviserat oljerelaterade nedskrivningar de senaste kvartalen. I Swedbanks fall är dock affären marginell.
Risken för lågkonjunktur har blommat ut ordentligt med coronaviruset, och med det riskeras återhämtningen från skräckscenariot där hög utlåning hos banker i Portugal, Italien, Grekland och Spanien, belönades med epitetet ”PIGS” vid eurokrisen. Länderna har återhämtat sig, men statsfinanserna är fortsatt svaga och sköra för nu raskt inbromsande turism och handel, skrev Bloomberg Intelligence på måndagen.
Avseende euroområdet har den nämnda krisen fått centralbanken ECB att tvinga bankerna till storstädning bland de sura lånen. Andelen har kommit ned kraftigt från toppnivåer på omkring 7 procent 2015 till under 3 procent. Men det finns också andra tillgångsslag som bland annat European Systemic Risk Board (ESRB) hissat varningsflagg om.
I en färsk studie från februari slår myndigheten, som är tillsatt för att bevaka systemrisker i Europas finansiella ordning, fast att det föreligger oklarheter om mängden av finansiella instrument av nivå 2 och 3. Sådana derivatinstrument bidrog i hög grad till finanskrisens utbrott 2008 och dylikt fanns att hitta i produktutbudet hos samtliga systemkritiska. Den främsta oron rörde dock faktumet att även många medelstora banker med lägre grad av transparens ställde ut produkterna.
Just transparensen lyftes fram särskilt i rapporten från ESRB: Om ECB kan säkerställa att dessa kan bokföras korrekt och således kan förvissa sig om att även de mindre bankerna har täckning för utställda positioner så kan risknivåerna hållas på en hälsosam nivå, skrev ESRB.