”Jag ser inget i stresstesterna som får mig att hålla med FI om att bankerna inte ska får betala utdelningar för 2019 och 2020”, skriver han i ett mejl.
Enligt det stresstest som Finansinspektionen genomfört har de svenska storbankerna ”betydande motståndskraft” mot kreditförluster som kan uppstå och dessutom utrymme att upprätthålla kreditförsörjningen.
Storbankerna ser enligt testet ut att kunna upprätthålla en tillräcklig kapitalposition i förhållande till myndighetskraven även om de skulle genomföra utdelningar enligt sina utskiftningsmål för åren 2019 till 2022.
Stresstestet utgår från Riksbankens makroekonomiska scenario vid en andra våg av smittspridning. Enligt FI-testet minskar den genomsnittliga kärnprimärkapitalrelationen hos storbankerna med knappt 3 procentenheter till 14,8 procent.
”Den lägsta marginalen till det nuvarande kapitalkravet blir då ungefär 1 procentenhet. Men som med alla andra liknande analyser råder det stor osäkerhet om resultaten”, framhöll FI.
”Bankerna klarar stresstesterna”
Andreas Håkansson noterar att bankerna ”klarar stresstesterna utan problem” och att nedgången i kapitalisering inte drivs av kreditförluster utan av ett antagande från myndigheten om att riskvikterna ökar.
”Jag skulle säga att det faktum att bankerna fortsätter generera vinst även med kreditförlusterna från stresstestet är ett otroligt styrketecken. Om riskvikterna sedan kommer öka eller inte är absolut inte självklart och jag tycker FI tar en onödigt negativ syn. Trots det kommer bankerna bra ut. Beslutet om utdelningar känns därför mer politiskt än motiverat av stresstester”, framhåller han.
Finansinspektionen upprepade på onsdagen i sin halvårsvisa rapport över finansiell stabilitet att bankerna bör vara försiktiga med utdelningar på grund av osäkra utsikter till följd av den på nytt ökande virusspridningen.
”Bankers utdelningar till aktieägare bör därför bli aktuella först om återhämtningen håller i sig och inte påverkas kraftigt av den ökande smittspridningen”, skrev FI.
”Rimligt börja ge utdelning igen”
Så till vida den ökande smittspridningen inte medför att återhämtningen avstannar under 2021, och att bankerna fortsätter att uppvisa en sund kreditkvalitet, är det rimligt att lönsamma banker kan börja ge viss utdelning igen under nästa år”, var vidare budskapet från myndigheten.
I en analysuppdatering framhåller Citi att nordiska myndigheter förefaller lätta lite på sin hårdhet mot banksektorn och att utdelningar kan komma att bli möjliga 2021.
”Vi räknar med att myndigheter ger grönt ljus till utdelning för alla banker förutom Danske”, skriver Citi enligt Dow Jones.
Citi räknar med att finskflaggade Nordea skiftar ut 30 procent av vinsten för 2020. Norska DNB liksom svenska Swedbank och SHB antas dela ut halva vinsten för innevarande år och andelen väntas i sin tur vara 70 procent från SEB.
”Vi ser utrymme för uppsida med återköp eller en extrautdelning under det andra halvåret 2021 från Nordea givet deras starka buffertar”, skriver Citi som tror att Nordea kan skifta ut 70 procent av vinsten 2021-2023.