STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Utplåningen av Credit Suisse ägare av så kallade "coco-obligationer" till ett värde av 17 miljarder dollar kommer få allvarliga konsekvenser för global bankreglering, hävdar den brittiska banken Standard Charters vd Bill Winters vid ett finansforum på fredagen, enligt Reuters.
Standard Charter-chefen menar att den uppmärksammade nollningen av obligationer som låg ute hos investerare med aptit för Credit Suisse allra mest riskabla "coco"-skuldsedlar, även kallade AT1-obligationer, kommer få följdeffekter både för bankernas reglering och rörande hur bankerna själva agerar.
Nollningen skedde i samband med att UBS köpte den krisande lokala rivalen i en myndighetsorkestrerad affär sedan Credit Suisse inte längre tycktes vara anförtrodd av vare sig kunder eller investerare längre och Schweiz finansinspektion Finma klev in.
Coco-obligationer, en förkortning från engelskans "contingent convertible bond", är en säkerhet som kan ställas ut av banker för att ta in regulatoriskt säkerhetskapital (AT1) att nyttja i händelse av kris.
Om en sådan bryter ut och vissa kriterier som framgår av obligationsvillkoren uppfylls kan värdet nollas för att banken ska kunna rädda sig själv i stället för att staten ska behöva rycka ut och ödsla skattepengar på att undvika att en storskalig bank- och finanskris bryter ut av att en systemviktig storbank kraschar.
I Credit Suisse fall nollades coco-obligationerna utan att banken i egentlig mening kraschade eller bröt mot regulatoriska kapitalkrav, något som väckte stor uppmärksamhet och utlöste kraftig volatilitet i hela AT1-marknaden, som uppgick till över 250 miljarder euro i Europa.
Arga obligationsinnehavare såg på nollningen som ett snillrikt sätt för myndigheterna och Credit Suisse att sockra upp affären för UBS på bekostnad av fordringsägarna då bankens skulder till dem ströks.
Obligationsvillkoren hos Credit Suisse möjliggjorde dock nollning i händelse av att banken inte längre var "livskraftig", något som i nästa led definierats av om den behövt stöd av myndigheter. Schweiz centralbank SNB hade tidigare samma vecka gett Credit Suisse likviditetsstöd på motsvarande över 50 miljarder dollar, vilket att döma av aktiekursens efterföljande utveckling inte räckte till.
Utöver Credit Suisse har även situationen i USA, där flera nisch- och regionalbanker försatts under tvångsadministration av staten till följd av uttagsstormningar, lett till att debatten om så kallad "moral hazard" kommit upp till ytan.
Federal Reserves drag att ge garantier åt insättande kunder, även de som inte omfattas av insättningsförsäkringen som gäller upp till 250.000 dollar, är enligt Standard Chartered-chefen just en sådan moralisk risk som riskerar sluta i att allmänheten tappar förtroendet för det finansiella systemet.
Den moraliska risken består i att staten kliver in och räddar entiteter vars vidlyftiga satsningar för egen vinning slutar i en krasch som till slut bekostas av allmänheten för att inte kaos ska bryta ut och drabba samhället.
I det på senare tid mest omtalade fallet, Silicon Valley Bank, räddades bankens kunder. Många av de största kunderna var riskkapitalbolag i förlustbringande tillväxt- och techbolag som i takt med att risknivån i ekonomin gått upp med styrräntehöjningar som behövts för att kyla ned inflationen inte längre möjliggör samma billiga kapitalanskaffning som under den lågränteepok som nu tagit slut.
När riskkapitalet från investerare sinade behövde Silicon Valley Banks kunder därför i stället tillgång till redan anskaffat kapital, som sats in på banken. När anstormningen tog fart sinade kapitalet snabbt och orsakade den insolvens som fordrade statliga åtgärder som garanterade insättningar från bolag som enligt ett kritiskt synsätt inte skött sin likviditetsrisk.
Trots lugnare tongångar de senaste dagarna är det ännu inte säkert att sagan är all rörande bankkrisen, enligt Standard Chartered-chefen Bill Winters.
"Det finns fortfarande gott om icke-livskraftiga affärsmodeller därute, inte minst i USA", sade han.
Problemet tycks inte längre vara om myndigheternas regelkrav uppfylls via AT1-kapital och andra reglerade säkerhetsnivåer rörande soliditet, alltså hur stor andel av företagets totala tillgångar som finansierats med hjälp av eget kapital. Desto viktigare är att allmänheten och näringslivet litar på bankens likviditet, att det faktiskt går att ta ut pengarna som står att läsa i kontobalansen, enligt Bill Winters.