Sedan FI skrev till dåvarande regeringen för sex år sedan har ingenting hänt. Under tiden lever konsumenter som sparar på konton hos dessa bolag farligt, eftersom inget av inlåningsbolagens konton omfattas av insättningsgarantin.
Vid en eventuell konkurs riskerar spararen att förlora allt insatt kapital. Ett av de senaste fallen var när många av spararna i Lärarnas Inköpscentral förlorade allt när bolaget gick i konkurs.
I april 2011, påtalade Finansinspektionen efter en ”rekorderlig genomgång av inlåningsmarknaden” att det finns olika saker som inte var fullständigt reglerade, enligt Lars Malmström, avdelningschef Konsumentkontakt på FI.
De två kraven till regeringen då var att det fanns en inlåning som inte var helt reglerad, samt att snabblånen i form av sms-lån innebar stora risker för konsumenterna.
– Det var sms-lånen som regeringen då reagerade på och sedan kom lagen om viss kreditgivning till konsumenter. För att få ge den typen av lån krävs nu tillstånd från Finansinspektionen, säger han.
– Det borde finnas ett större konsumentskydd även när det gäller bolag som tar emot människors pengar, ungefär på samma sätt som gäller för banker och kreditmarknadsbolag, säger Lars Malmström.
Att få erbjudande om hög avkastning ska man inte självklart vara glad och positiv till eftersom hög avkastning indikerar att risken är hög då insättningsgarantin saknas. Tänker man på det blir det inte lika attraktivt längre, menar han. Och för konsumenterna kan det vara svårt att skilja ett erbjudande från ett annat.
– Inget bolag erbjuder hög avkastning bara för att det är bra för kunderna.
Insättningsgarantin är inte den enda och viktigaste aspekten på konsumentskyddet. Det viktigaste ur konsumentsynpunkt är inlåningsbolagets egen kapitalsituation.
Att inlåningsbolag kan haverera finns det två näraliggande exempel på.
Lärarnas inköpscentral, LIC, gick i konkurs i juli 2014 och bolaget var när det inträffade inte ens anmält som inlåningsföretag, enligt Lars Malmström.
– Där förlorade många människor pengar, framför allt i södra Sverige, koncentrerat till Skåne. Många lärare hade sparat mycket pengar i LIC och de spararna förlorade i stort sett allt, säger han.
Fundior är ett annat exempel på haveri. Finansinspektionen ingrep mot Fundior i december 2012 och gjorde då en undersökning om bolagets inlåningsverksamhet. Det ledde till att Fundior slutade med inlåning och i stället bedrev försäkringsförmedlingsverksamhet.
– När vi granskade bolaget vidare fann vi både bristfällig och vilseledande information från bolaget, och Finansinspektionen återkallade tillståndet. Många förlorade pengar, men jag kan inte säga exakt hur mycket.
Hos Finansinspektionen finns en dagsuppdaterad lista i Företagsregistret på bolag som lånar in pengar, både dessa inlåningsföretag och reglerade banker och kreditmarknadsbolag.
FI är kritiskt till undantaget i bankreglerna som öppnar för inlåningsföretagen. Den största risken är att konsumenterna inte har några reella möjligheter att ta reda på om inlåningsföretagen är stabila, eller inte.
Eftersom inlåningsföretagen bara är registrerade hos Finansinspektionen, men inte står under inspektionens tillsyn, kan inte heller FI ta reda på bolagens status.
Hur ställer sig då inlåningsbolagen till Finansinspektionens krav på att få utöva tillsyn över dem? Privata Affärer har ställt frågan till några av bolagen och fått svar från Swespar AB, samt Upplandsspar.
Båda är i grunden positiva till förändrad tillsyn, givet att grundmodellen, att bolagen kan låna in pengar till hög ränta, finns kvar.
Adam Hansson Tönning, vd för Swespar och Anders Torstensson, vd för Upplandsspar, fick också frågan hur deras bolag klarar av att låna ut pengar med hög ränta.
– Swespar AB investerar inlånade medel i Ferratum Oyj, moderbolag i Ferratum Group, som använder medlen för bolagets framtida expansion. De sparräntor Swespar AB erbjuder avspeglar koncernens upplåningskostnader med en viss marknadspremium, säger Adam Hansson Tönning.
Svartet från Upplandsspar vd Anders Torstensson är likartat:
– Upplandsspars systerbolag Uppland Kredit lånar ut pengar till fastighets- och finansbolag. De betalar räntor mellan 10 och 15 procent. Vi placerar också i obligationer och brygglån till obligationer.
Av: Christer Fälldin, christer.falldin@privataaffarer.se
