”De låga boräntorna skapar falsk känsla av trygghet”

Publicerad 2016-03-29 09:58

Boränta De låga räntorna gör att vi invaggas i tron att vår hushållsekonomi är bättre än vad den egentligen är, och att känslan av trygghet kan visa sig vara falsk. Det anser Arturo Arques, privatekonom på Swedbank och Sparbankerna.

Vi är betydligt mer räntekänsliga än vi tror och när ränteuppgången väl kommer måste många ”dra åt svångremmen rejält”.

– Stiger räntan riskerar många hushåll som är hårt belånade att behöva dra ner den privata konsumtionen rejält och det kommer att bli smärtsamt och svårt för många att acceptera, säger han.

Rådet till alla hushåll är att använda de goda marginalerna som byggts upp under denna ganska långa period av mycket låga räntor till att amortera ned bolånen.

Det som oroar är den oerhörda prisuppgången på bostäder som i kombination med låga räntor gjort att skuldsättningen i dag oroar i stort sett alla, menar Arturo Arques.

Många bolånekunder ifrågasätter bankernas bolånekalkyler, eftersom de är mycket striktare än de kalkyler de själva har gjort. När låntagarna räknar på vad de har råd med och jämför med bankens kalkyler ser de en stor skillnad, eftersom bankernas utgångspunkt är att den som lånar för att köpa en bostad ska klara bolåneräntor på cirka 7 procent.

Med tiden ökar risken för att åtstramningen blir mycket hård.

Enligt Arturo Arques är hushåll som belånat sig maximalt mycket räntekänsliga. Vid en ränta på 2 procent är marginalerna goda. Men redan vid en bolåneränta på 3,25 procent får hushållet med en månadsinkomst på 25 000 kr börja tumma på sparandet om ränteavdragen var borta.

För hushållet med en månadsinkomst på 35 000 sker det vid en bolåneränta vid 4,5 procent och för hushållen med en månadsinkomst på 50 000 och 70 000 sker det vid en ränta på 5,3 procent respektive 5,4 procent.

Hushållen fortsätter också stadigt att öka sin skuldsättning. Bara under februari steg utlåningen till hushållen med 7,5 procent jämfört med samma månad föregående år, visar Riksbankens finansmarknadsstatistik som publiceras av SCB.

För att ha en sund ekonomi och klara av höjda räntor i framtiden samtidigt som ränteavdragen sannolikt försvinner behöver hushållen spara 10 procent av lönen efter skatt, anser Arturo Arques. Dessutom behöver varje hushåll bygga upp en sparbuffert på två månadslöner efter skatt, bland annat för att kunna bo kvar i bostaden under tolv månader i händelse av arbetslöshet, långvarig sjukdom eller skilsmäss.

Enligt en undersökning som Swedbank gjorde ifjol är det bara 60 procent av hushållen som uppfyller de här kriterierna för en sund och hållbar ekonomi.