EU uppmanar Sverige att sänka ränteavdragen

Publicerad 2015-05-15 07:24

Bolån EU-kommissionen uppmanade på onsdagen åter Sverige att gradvis begränsa ränteavdragen för bolån eller höja återkommande fastighetsskatter.

Kommissionen uppmanade också Sverige att sätta in åtgärder som ökar takten på amorteringar av bolån – vilket var en uppmaning som kommissionen inte har gett tidigare.

Det föreslog kommissionen i sina landspecifika rekommendationer som presenterades på måndagen för EU-länderna för 2015-2016.

Åtgärderna syftar till att komma till rätta med Sveriges höga privata skuldsättning.

”Svenska huspriser verkar ligga över sin fundamentala värdering”, skrev kommissionen i sina rekommendationer.

Det beror delvis på gynnsamma faktorer som högre disponibel inkomst, låga räntor och befolkningstillväxt.

Men det beror också på problem både på tillgångs- och efterfrågesidan, fortsatte kommissionen.

”Sveriges skattessystem, som ger det starkaste incitamentet för egnahemsägande i EU, tenderar att pressa upp huspriserna”, skrev kommissionen.

”Hushållssektorn är mer sårbar än tidigare och den höga skuldsättningen utgör en risk för den makroekonomiska stabiliteten”, fortsatte kommissionen.

På tillgångssidan har strukturella problem lett till bostadsbrist och drivit på prisuppgången. Arbetskraftens rörlighet begränsas och det befintliga bostadsbeståndet används ineffektivt.

Därför bör Sverige stärka incitament för kommuner att stödja bygginvesteringar och åtgärda bostadsbehoven för svaga grupper.

Konkurrensen i byggsektorn behöver uppmuntras och transparens måste säkerställas i offentlig upphandling.

Vidare bör processerna för stadsplanering och tillstånd förenklas.

Stelheter i hyresmarknaden, som inte verkar uppfylla sin roll att mildra pristrycket, skylls mest på den hårda hyresregleringen. Därför behövs en stegvis reformering av hyresregleringen, som tillåter större spridning på hyrorna och därmed en effektivare användning av beståndet.

På andra områden noterade kommissionen att Sverige vidtar åtgärder för att förbättra skolresultaten, som bidrar till en relativt hög ungdomsarbetslöshet.

Ansträngningar görs också för att förbättra övergången från skola till arbete och för att underlätta för lågutbildade unga och invandrare att ta sig in på arbetsmarknaden.

På budgetområdet konstaterade kommissionen kort att Sverige efterlever stabilitetspakten.