Så ska spararna få bättre information om fondavgifterna

Publicerad 2015-05-04 14:49

PPM Pensionsmyndigheten vill inte införa det så kallade Normanbeloppet för premiepensionsfonder. Men väl andra förbättringar när det gäller avgiftsinformationen till premiepensionsspararna. Det är slutsatsen i en rapport från Pensionsmyndigheten.

I dag använder Pensionsmyndigheten en egen hemsnickrad prisjämförelse som enbart visar vilka avgifter som tas ut vid en engångsinsättning på 10 000 kr som sedan ligger kvar i 20 år. Det är något som knappast återspeglar verkligheten för en premiepensionssparare som får nya pengar insatta varje år och i snitt sparar i 33 år.

På uppdrag av regeringen har Pensionsmyndigheten därför undersökt hur prisjämförelserna för premiepensionsfonder kan bli bättre.

Pensionsmyndigheten drar slutsatsen att dagens mått inte är optimalt och att prisjämförelserna definitivt kan förbättras. Man vill dock inte införa det standardiserade Normanbeloppet som används av aktörer som Morningstar, Avanza och Nordnet. Detta mått visar nämligen hur mycket avgifter en sparare får betala för ett månadssparande på 1000 kr under 10 år. Inte heller det återspeglar verkligheten för en premiepensionssparare, menar Pensionsmyndigheten.  

Istället vill man justera myndighetens befintliga prisjämförelse för att bättre efterlikna det faktiska kapitalflödet för typiska premiepensionssparare. Pensionsmyndigheten ska nu fortsätta arbetet med att ta fram en optimal utformning för måttet. När den nya prisjämförelsen kan införas är dock oklart.

I rapporten konstaterar Pensionsmyndigheten också att informationen kring premiepensionsfonders prestationsbaserade avgifter i dag är bristfällig. Detta eftersom premiepensionsspararna endast får veta om en viss fond har en prestationsbaserad avgift eller inte. Hur avgiften är konstruerad framgår dock inte i Pensionsmyndighetens material.  Detta problem tänker Pensionsmyndigheten lösa genom att länka till fondbolagens egna informationsmaterial.