Nya krav på amortering

Publicerad 2014-11-11 14:08

Bolån Nya bolånetagare ska amortera ner sina bolån till 50 procents belåningsgrad, föreslår Finansinspektionen. Du som redan har bostadslån slipper kraven.

Ett lån med en belåningsgrad över 70 procent ska amorteras med minst 2 procent av det ursprungliga lånebeloppet varje år. Hushåll med ett lån under 70 procents belåningsgrad ska amortera minst 1 procent per år till dess att belåningsgraden är 50 procent.

FI kommer nu att börja arbetet med att ta fram de nya reglerna i detalj. Det beräknas ta några månader. Reglerna  kommer att innehålla utrymme för hushåll med tillfälligt ansträngd ekonomi att göra uppehåll med amorteringarna. Det kan till exempel röra sig om situationer där någon i hushållet blir arbetslös, sjuk eller avlider.

FI:s exempel på hur regleringen påverkar olika hushåll (belåningsgrad 85 procent)

  • För ett hushåll med 1 miljon kr i lån blir den månatliga amorteringen 1 700 kronor. Det ska ställas mot den amortering på 1 200 kr som samma hushåll har idag med Bankföreningens befintliga rekommendation.
  • Lånar hushållet 2,5 miljoner kr ökar amorteringen till 4 200 kronor i månaden från dagens 2 900 kr i månaden.
  • Tar hushållet ett lån på 5 miljoner kr behöver de amortera 8 300 kronor i månaden mot dagens 5 900 kronor i månaden.

Gäller enbart nya bostadslån

Finansinspektionen, FI, bedömer att amorteringskravet enbart ska omfatta nya lån. Detta beror i huvudsak på att riskerna kopplade till hushållens skuldsättning inte är stora nog att motivera ingrepp i gällande kontrakt.

Det skriver FI i en promemoria i samband med beskedet på tisdagen om amorteringskrav.

”Sådana ingrepp kan dessutom få betydande och svåröverskådliga konsekvenser för enskilda hushåll. I det sköra läge som ekonomin nu befinner sig i kan ett alltför omfattande amorteringskrav få allvarliga konsekvenser för bostadspriser och tillväxt”, skriver FI.

FI bedömer att riskerna med hushållens skulder ”inte är alarmerande” i dagsläget. FI tar dock också hänsyn till de makroekonomiska risker som en ökande skuldsättning i breda hushållsgrupper kan innebära.

Effekterna av amorteringskravet måste följas upp och regleringen ses över vid behov.

Det är inte avgörande om den totala skuldkvoten minskar eller inte, eftersom det är en alltför trubbig indikator på riskerna med hushållens skulder.

Till exempel är det önskvärt med ett ökat bostadsbyggande i Sverige, inte minst i storstadsområdena. Men om det byggs fler bostäder som ägs av hushåll kommer ofrånkomligen också hushållens totala skulder att öka. Detta kan höja skuldkvoten även om läget för de enskilda hushållen, och därmed ekonomins motståndskraft, förbättras.

FI skriver också att regleringen bör införas i form av allmänna råd som ger utrymme för betydande flexibilitet i tillämpningen.

FI framhåller också att det viktigt att analysen av eventuella åtgärder har ett framåtblickande perspektiv.

”Även om riskerna kopplade till hushållens skuldsättning i dag bedöms som begränsade kan fortsatt stigande bostadspriser, en förstärkt konjunkturåterhämtning och låga räntor driva upp kredittillväxten och minska motståndskraften hos hushållen”, skriver FI.