V vill återinföra arvsskatt

Publicerad 2014-06-27 10:21

Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt vill återinföra arvs- och förmögenhetsskatten. Det säger han i en intervju med Nyhetsbyrån Direkt.

Under regeringen Persson var Vänsterpartiet med och avskaffade arvsskatten, tillsammans med Miljöpartiet. Nu vill de återinföra denna skatt och förslaget är att en arvsskatt från 2016 ska läggas på dödsbon innan ett arv skiftas.

De vill även återinföra förmögenhetsskatten, men är än så länge osäkra på utformningen och vill utreda frågan.

Enligt Jonas Sjöstedt är det en ”politisk åsikt” att det inte skulle vara möjligt att återinföra förmögenhetsskatten, som ju den borgerliga regeringen avskaffat.

Vänsterpartiet har föreslagit att det ekonomiska ramverket ska reformeras, bland annat vill de ha en budget i balans i stället för dagens överskottsmål på 1 procent över en konjunkturcykel.

Jonas Sjöstedt påpekar att Sverige har bland Europas lägsta statsskuld och säger att hans parti inte vill öka statens skuldsättning.

”En budget i balans och en växande ekonomi tyder ju snarare på att skuldkvoten kommer att gå ned. Skillnaden är att vi vill ha balanskrav medan regeringen påstår sig följa ett överskottsmål som de egentligen struntar i. Jag tycker det blir sämre tillit till ekonomin att ha ett mål som man inte följer än att ha ett mål som är rimligt och realistiskt.”

Jonas Sjöstedt tycker att Vänsterpartiet varit något av en vågbrytare i denna fråga och nu har fått stöd från många nationalekonomer.

”Efter valet kommer den här diskussionen och det bästa vore att ha en stor parlamentarisk utredning om ett moderniserat ramverk”, säger Jonas Sjöstedt.

Beträffande penningpolitiken vill Vänsterpartiet ha ett sysselsättningsmål för penningpolitiken och höja inflationsmålet till 3 procent.

Frågan om en investeringsbudget har partiet avgränsat till fysiska investeringar och Jonas Sjöstedt tycker det är viktigt att börja diskutera hur en investeringsbudget i så fall skulle regleras, hur mycket man får låna upp, under vilka villkor och hur amorteringstiderna skulle se ut.

”Nu ställs investeringar som långsiktigt ökar produktiviteten mot löpande utgifter hela tiden och det är en av orsakerna till att vi underinvesterar”, säger han.

Även om Jonas Sjöstedt tycker att Sverige har klarat krisen bättre än de flesta andra länder, ”tack vare en egen valuta och växelkurs”, så finns stora utmaningar. En är att sysselsättningsnivån är låg, en annan är att vi har för låga investeringar. Såväl offentliga investeringar i infrastruktur, utbildning och välfärd, som privata som bostadsbyggande och forskning, har eftersatts.

”Långsiktigt är det två utmaningar som jag tror spelar väldigt stor roll om vi ska kunna vara en konkurrenskraftig nation på en global marknad och bygga upp nya företag”, säger han.

Den privata skuldsättningen är en tredje fråga att hålla noga kontroll på, ”får vi en ny krissituation så kan det göra att vi faller mycket hårdare än vi gjort annars”, och det handlar om att människor inte ska behöva skuldsätta sig för att bo.

Jonas Sjöstedt tycker att Riksbanken har rätt i att det är politikernas ansvar att göra något åt skuldsättningen. Vänsterpartiet har föreslagit amorteringsplikt på den övre delen av lånen och har även lyft frågan att på sikt se över ränteavdragen.

”Det är självklart att det måste ske långsamt och med stor förutsägbarhet för hushållen, men man kan inte väja för de diskussionerna om man ska kunna hantera skuldsättningen på sikt”, säger han och tillägger att det vore bra att få en blocköverskridande överenskommelse.

Även om Jonas Sjöstedt inte tycker sig se en bubbla på bostadsmarknaden nu säger han samtidigt att det är brådskande att diskutera dessa frågor.

”Om man börjar göra det när krisen kommer då är det för sent”, säger han och betonar att kriser ofta börjar utomlands och kommer till oss, ”då måste vi vara rustade”.