Experterna överens om att räntan ligger kvar

Publicerad 2013-07-02 08:40

Prognos Riksbanken kommer med största sannolikhet att lämna reporäntan oförändrad, på 1,00 procent, vid det penningpolitiska mötet den 2 juli (räntebesked och penningpolitisk rapport publiceras den 3 juli). Och det mest troliga är att det inte kommer några fler ränteändringar i år.

I SME Direkts enkät bland tolv ekonomer svarar samtliga att räntan kommer att lämnas oförändrad, på 1,00 procent, på onsdag, och ekonomerna är också helt eniga om att reporäntan också lämnas oförändrad året ut.

I SME Direkts enkät inför Riksbankens april-möte pekade prognoserna inför juli-mötet i genomsnitt mot en reporänta på 0,97 procent, med ett intervall på 0,75-1,00 procent. Prognoserna om reporäntan vid årsskiftet pekade mot 0,97 procent, med ett intervall på 0,50-1,25 procent.

Inkommande data bör sammantaget inte ha gjort mycket för att ändra Riksbankens bedömning om en gradvis återhämtning i den svenska ekonomin. Data för april visade visserligen lägre inflation och högre arbetslöshet än vad Riksbanken räknat med, men maj-data kom in mer i linje med prognosbanorna från april.

Enligt Riksbankens prognosuppföljning i april väntas Sveriges BNP öka 1,4 procent i år och 2,7 procent i år, och givet vissa signaler om ljusning i KI-barometern, och försiktigt positiva tongångar i Riksbankens egen företagsundersökning samt i rapporter från branschorganisationer som Teknikföretagen och Byggindustrierna, kan Riksbanken sannolikt mer eller mindre hålla fast vid de tidigare prognoserna även i den penningpolitiska rapporten i juli.

Den internationella bilden har som vanligt varit blandad, farhågor om en svagare utveckling i Kina kan ställas mot tecken på stabilare återhämtning i USA och Japan. Euroområdet som helhet är fortsatt svagt, men indikatorer antyder åtminstone en viss ljusning.

Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, tror att Riksbanken kommer att hålla reporäntan oförändrad på 1,00 procent året ut, främst på grund av tecken på att bopriserna och kredittillväxten visar tecken på att accelerera. Å andra sidan talar hög arbetslöshet och låg inflation för att det finns utrymme för lägre Riksbanksränta.

Han skriver i ett kundbrev att KPI-inflationen hittills i år har varit 0,8 procent i genomsnitt medan arbetslösheten har varit 8,15 procent, ”det vill säga långt ifrån önskvärda nivåer”.

”Smärtgränsen för hur hög arbetslöshet och hur låg inflation som Riksbanken kan acceptera innan räntan sänks igen är sannolikt nära”, skriver Torbjörn Isaksson.

Å andra sidan kan det finnas skäl att fråga sig hur Riksbanken ska se på arbetsmarknadsgapet i en arbetslöshet på 8,2 procent (maj) när nästan 44 procent av de arbetslösa är heltidsstuderande. Hur mycket kan arbetslösheten då sjunka innan arbetsgivarna mer generellt börjar klaga på svårigheter att rekrytera personal?

En betydligt svagare krona än i april kan vidare tala för att Riksbanken kan komma att behöva justera upp inflationsprognoserna i den nya penningpolitiska rapporten.

Vice Riksbankschefen Karolina Ekholm har visserligen antytt att Riksbanken räknade med att kronan skulle försvagas något när Riksbanken justerade ner räntebanan i april, men det var inte något som märktes i kronprognoserna i den penningpolitiska uppföljningen.

Kronan kan visserligen återhämta delar av de senaste veckornas försvagning i takt med att den värsta oron över tidigarelagda åtstramningar från Federal Reserve lägger sig, men Riksbankens kronprognoser kommer sannolikt att indikera en åtminstone något svagare utveckling än vad som antogs i april.

En oväntat kraftig nedjustering av räntebanan från Norges Bank nyligen anses också ha bidragit till att försvaga kronan den senaste tiden, när vissa bedömare såg Norges Banks agerande som en möjlig signal om liknande åtgärder från Riksbanken.

Riksbankens oväntade sänkning av inflationsprognoserna i april följde på liknande åtgärder från Norges Bank i mars. Många bedömare hade visserligen länge hävdat att Riksbankens inflationsprognoser tidigare hade varit allt för höga, men få hade räknat med att Riksbanken skulle göra en så stor prognosjustering i april. Riksbanken gör normalt inga större prognosjusteringar i penningpolitiska uppföljningar, de brukar oftast vänta till det mer fullständiga prognosarbetet i samband med en penningpolitisk rapport, som nu i juli.

Men till skillnad från Norges Bank har Riksbanken knappast skäl att hävda att aktiviteten i den inhemska ekonomin har varit svagare än väntat, och att tillväxtutsikterna också har försämrats.

Två nya direktionsledamöter, Martin Flodén och Cecilia Skingsley, ska rösta för första gången vid Riksbankens penningpolitiska möte i juli, och frågan är om någon av dem kommer att reservera sig mot direktionsmajoritetens beslut redan vid första mötet.

Historiskt är det ingen ny ledamot som har reserverat sig mot majoritetens beslut redan vid första mötet sedan Riksbankens beslut började fattas av en direktion om sex personer 1999. Inte ens den sedermera notoriske reservanten Lars EO Svensson reserverade sig vid de första penningpolitiska mötena han deltog vid. Först efter knappt ett år började han reservera sig till förmån för en mjukare penningpolitisk hållning, vilket han därefter gjorde vid varje möte tills hans sista möte i april i år.

Vissa faktorer kan dock tala för att de nu nya ledamöterna skulle kunna reservera sig till förmån för en lägre ränta än vad majoriteten sannolikt vill ha. Cecilia Skingsley argumenterade i april, då som chefekonom på Swedbank, för att Riksbanken borde sänka räntan. Martin Flodén kommer från Stockholms universitet, och där tenderar de flesta professorer i nationalekonomi ligga mycket nära Lars EO Svenssons tankar i fråga om penningpolitik.

De sju ekonomer i SME Direkts enkät som har svarat på frågan om eventuella reservationer räknar alla med att Cecilia Skingsley kommer att rösta med majoritetens beslut. Beträffande Martin Flodén tror dock tre av ekonomerna att han kommer att reservera sig mot majoritetsbeslutet.

Prognoser om reporäntan (%) efter respektive RB-möten

Deltagare 2/7 16/12

4Cast 1,00 1,00

Almega 1,00 1,00

Danske Bank 1,00 –

DNB Markets 1,00 1,00

Handelsbanken 1,00 1,00

HSBC 1,00 1,00

Morgan Stanley 1,00 –

Nordea 1,00 1,00

SBAB 1,00 1,00

SEB 1,00 1,00

Societe Generale 1,00 1,00

Swedbank 1,00 1,00

Genomsnitt 1,00 1,00

Median 1,00 1,00