Chatt om räntebeslutet

Publicerad 2012-09-06 11:39

Chatt moderator: Hej! Riksbanken sänkte räntan i dag med 0,25 procentenheter. SEB:s ränteexpert Elisabet Kopelman sitter nu redo att besvara era frågor om beslutet.

magnus: Sänkning med 0,25 punkter nu. När kommer nästa sänkning?
Elisabet Kopelman: Hej Magnus. I december 2012, till 1%. Fast det är – än så länge – vår prognos och inte Riksbankens som ju säger att räntan ska ligga kvar på dagens 1.25%.

magnus: Följdfråga efter ditt svar: Vem har rätt då? SEB eller Riksbanken? 🙂
Elisabet Kopelman: SEB förstås! : ) Men skämt åsido speglar våra prognoser inte vad vi tycker att Riksbanken ska göra utan vad vi tror att den faktiskt gör. Vi räknar med andra ord med att Riksbanken kommer till samma slutsatser som vi när vi närmar oss december. Om det blir så beror naturligtvis på om vi får rätt för våra prognoser för ekonomin i största allmänhet.

Klas: Börsen stiger efter räntesänkningen. Varför?
Elisabet Kopelman: Hej Klas. Jag tror inte att Riksbankens ränta har så mycket med börsen att göra eftersom de dominerande bolagen är så internationella och utvecklingen i Sverige därmed har begränsad betydelse. Det speglar nog mer det allmänna sentimentet på marknaderna.

Anna: Hur kommer räntesänkningen att påverka den svenska kronan?
Elisabet Kopelman: Hej Anna. Kronan har försvagats lite – som väntat – fast större delen av rörelsen kom redan inför beskedet. Ser man på lite längre sikt är räntan dock enligt vår mening inte den viktigaste faktorn för kronan som framförallt – om vi ser på vad som hänt under året – stärkts på grund av kapitalflöden in i Sverige i ett läge när det är ont om säkra hamnar att investera i globalt. Men på marginalen påverkas kronan naturligtvis av ränteskillnaden mot omvärlden och den minskar nu i och med Riksbankens sänkning.

Erik: Hej Elisabet! Är inte räntesänkningen ett tecken på att det är riktigt illa med ekonomin?
Elisabet Kopelman: Jo, den är definitivt ett tecken på att det är stora problem i vår omvärld! Och Sverige står inte helt opåverkat även om vi hittills visat oväntat stor motståndskraft.

Mats H: Hej! För att ställa den klassiska sportjournalistfrågan: Var sänkningen med 0,25 punkter ett bra beslut?
Elisabet Kopelman: Personligen tycker jag det. Omvärldsmiljön har blivit mera utmanande, med sämre efterfrågan för svensk exportindustri, arbetslösheten är redan i utgångsläget hög och inflationen knappast något problem. Enda skälet att inte sänka är om man är oroad för hushållens skuldsättning men takten i utlåningen har trots allt dämpats på senare tid.

Jessica: Hej Elisabeth! Vad tycker du om Riksbankens beslut? Håller du med i deras analys?
Elisabet Kopelman: I stora drag, ja! Ett rimligt beslut, tycker jag.

Sven: Hur stort genomslag tror du att dagens sänkning får för de korta och långa boräntorna?
Elisabet Kopelman: Svårt att ge ett exakt svar. Men eftersom sänkningen delvis var inprisad på marknaden slår den nog bara delvis igenom. Man bör också komma ihåg att reporäntan inte styr bolåneräntorna utan att dessa speglar bankens hela upplåningskostnad som i sin tur beror på både korta marknadsräntor och räntorna på bostadsobligationer.

Sven: ”Slår nog bara delvis igenom” säger du… Vågar du kvantifiera det? Hälften?
Elisabet Kopelman: Nej, det vågar jag inte eftersom det inte är mitt beslut. Dessutom sänkte vi faktiskt tremånadersräntan redan häromdagen med 0.14%-enheter som en följd av den senaste tidens nedgång i marknadsräntor som i sin tur speglade bl a förväntningarna på Riksbanken. Även eftermiddagens beslut från ECB kan på marginalen spela roll, eftersom internationella räntor påverkar ränteläget också i Sverige.

Pål: När man mäter inflationen varför undantar man förändringen i pris på hushållens största utgiftspost dvs bostaden (fastighetspriserna)? Varför mäter man bara kaffe och bensin mm och inte alla priser som påverkar hushållens ekonomi?
Elisabet Kopelman: Problemet för Riksbanken är att om man även väger in ränteförändringar i besluten riskerar man att så att säga ”jaga sin egen svans”. Ju mer man sänker ju lägre blir inflationen och tvärtom.

SuperMario: Hej! När vi ändå talar om räntor, hur kommer ECB att agera i eftermiddag? Sänkning?
Elisabet Kopelman: Vi tror att de kommer att signalera en sänkning till nästa möte i oktober. Men det är väldigt osäkert och sänkningen skulle mycket väl kunna komma redan i dag. Viktigast för marknaden är dock vad de säger om sina planerade statspappers/obligationsköp i krisländer.

Yngve: Ska man tro på Riksbankens ränteprognoser?
Elisabet Kopelman: Riksbankens prognoser är just det, prognoser, och är precis som alla andras beroende av vad som faktiskt händer i ekonomin. Och de är inte nödvändigtvis bättre prognosmakare på lång sikt än någon annan. Däremot tycker jag att man ska fästa viss avseende vid vad de säger på riktigt kort sikt i sin räntebana. Den pekar efter dagens beslut på oförändrad ränta vid nästa möte i oktober. Marknaden är däremot väldigt skeptisk till Riksbankens prognoser på ett par års sikt och tror på betydligt lägre ränta. Där delar vi marknadens bedömning att Riksbanken kommer att vänta väldigt länge innan de börjar höja räntan igen, mycket beroende naturligtvis på vad som händer i vår omvärld.

Janne: Vad har ni för prognos för reporäntan det kommande året?
Elisabet Kopelman: Vi tror att Riksbanken fortsätter att sänka reporäntan till 1.00% i slutet av året och ligger kvar på de nivåerna under hela 2013-2014.

Erik: Lars E.O och Karolina Ekholm tyckte (som vanligt) inte som resten av direktionen. Vad tycker du om deras syn?
Elisabet Kopelman: Jag kan ha sympati för deras sätt att resonera också. Men personligen tycker jag att det är rimligt att som resten av direktionen gör även väga in andra faktorer, som utvecklingen på husmarknaden och kredittillväxten och inte bara stirra sig blind på inflationen.

Gun: Kommer in- och utlåningsräntor justeras lika mycket nästa gång Riksbanken sänker räntan? Om inte, varför?
Elisabet Kopelman: Nej, det är inte säkert. Det beror på typ av konto respektive lån och i hur hög grad räntan på dessa följer just reporäntan. Generellt följer räntan på vanliga inlåningskonton i högre grad reporäntan medan räntan på bolån är beroende av bankens upplåningskostnader och dessa styrs bl.a. av räntan på bostadsobligationer.

Göran: Kommer bankkonton, korta räntefonder och sparande hos Riksgälden ge ännu lägre avkastning nu? Vad ska man i så fall satsa på om man vill ha en någorlunda säker avkastning?
Elisabet Kopelman: Jag tycker fortfarande att bankkontot kan vara ett bra säkert alternativ. I övrigt kan det löna sig att ta lite kreditrisk genom att köpa företagsobligationer, men för riskspridningens skulle bör man i så fall satsa på en fond om man inte ska investera väldigt mycket pengar.

peppe: Vad är egentligen den viktigaste anledningen till att Sverige har en annan ränta (högre) än övriga Europa ??
Elisabet Kopelman: Att svensk ekonomi går så mycket bättre än resten av världen! I år räknar t ex både vi och Riksbanken med att BNP växer med c:a 1.5%. I Euro-zonen däremot väntas BNP faktiskt krympa något. Och även kommande år väntas förändringarna vara stora.

Björn P: Hej Elisabet! Om jag förstått det hela rätt svängde SEB över och började räkna med en räntesänkning vid septembermötet ganska nyligen. Vad var det som fick er att ändra åsikt?
Elisabet Kopelman: Faktum är att vi har trott på sänkningar under ett bra tag. Skälet är detsamma som nu: svag efterfrågan i omvärlden i kombination med låg inflation och hög arbetslöshet i Sverige.

Jens: Hej! Motsättningarna inom Riksbanken verkar vara väldigt stora. Är det normalt att det är så? Tycker du att det har gått för långt? Det låter ju nästan som rena personangrepp ibland.
Elisabet Kopelman: Att debattens vågor går höga i vår Riksbank är ett hälsotecken. Det är själva poängen med ett kollektivt beslutsfattande. Att direktionen är splittrad i sina beslut ser jag alltså inte som något problem. Men det är olyckligt om diskussionen börjar handla om personfrågor snarare än sakfrågan. Det är knappast positivt för förtroendet för Riksbanken.

Lars: Det råder ju f.n konkurrens om spararnas pengar – en del nischbanker erbjuder hyfsade inlåningsräntor, bl.a SBAB. Hur tror du att dagens reporäntesäkning påverkar inlåningsräntorna?
Elisabet Kopelman: Inlåningsräntorna brukar följa reporäntan så det är rimligt att tro att de sänks, de med.

Anna: Hej! Hur påverkar riksbankens besked på torsdagen den eviga frågan om man ska ha bundet eller rörligt på bolånen?
Elisabet Kopelman: Två- och treårsräntor ligger just nu under tremånadersräntan och eftersom marknaden delvis hade ställt in sig på beskedet är en del av dagens sänkning redan inprisad. Kommer det en reporäntesänkning till kan tremånadersräntan hamna bli lägre men skillnaden väntas i så fall bli liten samtidigt som det trots allt finns en osäkerhet i den prognosen. Så vi rekommenderar även fortsättningsvis en övervikt för bundet på löptiderna två till tre år och en mindre del rörligt.

Kalle: Hej! Borde inte riksbanken fokusera på annat än inflation? Som arbetslöshet t ex?
Elisabet Kopelman: Jo, fast det tycker jag i rättvisans namn också att de gör i viss mån. Om man ser på hur de resonerar hänvisar de också till resursutnyttjande (dvs arbetslösheten). Om inte annat så har det betydelse för inflationsprognosen och kommer därför indirekt in i beslutet. Dessutom måste Riksbanken ta hänsyn till den finansiella stabiliteten och väga in effekterna av låga räntor på utlåning och huspriser. En allt för låg ränta under allt för lång tid kan få ett väldigt högt pris om det ökar risken för framtida huspriskollapser.

moderator: Det var allt för i dag. I morgon klockan 10.00 kan du som vanligt chatta med Privata Affärers aktieskribent Marcus Hernhag om vad som händer på börsen.