Chatt om räntebeskedet

Publicerad 2012-02-16 16:35

Räntechatt På torsdagen sänkte Riksbanken reporäntan med 0,25 procentenheter till 1,5 procent. I samband med detta chattade SBAB:s ränteanalytiker Tor Borg med läsarna.

moderator: Nu finns Tor Borg från SBAB på plats och vi kan börja chatten!

Rune Erikson: Vad händer med med 3 månadsräntan? Varför ligger den högre än 2-årsräntan?
Tor Borg: Kortsiktigt (3-6 månader) går den nog ned om Riksbanken fortsätter sänka därefter uppåt. 2-årsräntan är lägre främst för att det finns en förväntan på räntemarknaden om fortsatta räntesänkningar.

Cecilia Gustafs: När bankerna nu hävdar att det inte finns någon koppling mellan reporänta och bolåneränta, vad ska man använda för att förutspå räntorna? Fortfarande ligger de längre räntorna lägre än 3-månadersräntan, innebär det att bankerna tror på sänkningar framöver?
Tor Borg: Kopplingen finns fortfarande, men den är nog inte lika stark och tydlig som tidigare. Räntemarknaden räknar med fortsatta sänkningar.

Fredrik: Hej. Om det blir en räntesänkning, kommer då den svenska kronan att stärkas eller försvagas mot euron och dollarn?
Tor Borg: Skolboken säger att valutan försvagas när räntan sänks, det blir ju mindre attraktivt att placera i svenska räntebärande värdepapper. I verkligheten spelar en massa andra faktorer också roll.

Egon Hallberg: Hej! Kommer dagens räntebesked i någon mån påverka bankernas inlåningsränta?
Tor Borg: Det är inte omöjligt att någon bank sänker sparräntorna. SBAB Bank tänker inte göra det. Åtminstone inte omedelbart.

murvel: Kommer vi få full valuta på denna räntesänkning eller kommer ni att öka era marginaler igen.
Tor Borg: SBAB har redan sänkt sina bolåneräntor. Jag tror andra banker följer efter.

Elisabeth: Jag ensam med ett bolån på 2 miljoner, uppdelat på 1 miljon bundet 3 år till en ränta om 4,26 %, 1 miljon rörligt 3 månaders ränta 4,08 %. Jag ska börja amortera löpande varje månad, vilket av lånen ska jag göra det på?
Tor Borg: Det är nog bättre att amortera på den del som löper med rörlig ränta. Då kommer du successivt att minska den ränterisk du tar.

Christina: Hej, Vad tjänar bankerna på ett 2 miljonerslån med rörlig ränta egentligen? Å vad ska jag göra för att få ner min ränta?
Tor Borg: SBAB Bank hade 2011 en utlåning på 248 miljarder, vinsten var 341 miljoner. Omräknat i procent blir det 0,14%

Leif: Hej Tor Tycker du själv att räntenivåerna samt räntenettot på bostadslånen är enligt etikens grundlagar eller bör det justeras till kundernas fördel? Tack
Tor Borg: Kunderna bör alltid få så bra räntor som möjligt. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att starka och stabila banker behöver gå med vinst. Sedan tycker jag oxå att bankerna (inkl min egen) kanske kunde varit mer pedagogiska kring det här med marginaler mm.

Ulf: Hej Tor. Anders Borg skäller på bankernas bolånemarginaler och bankerna skyller på högre upplåningskostnader. Jag förmodar att sanningen ligger någonstans mittemellan. Kan du förklara hur det ligger till egentligen?
Tor Borg: De flesta banker har lite högre marginal på bolånen nu än för något år sedan, men det är inte mycket det handlar om. Upplåningskostnaderna har ökat när riskpremierna på räntemarknaden har stigit till följd av all finansiell oro i omvärlden.

Max: Varför har återigen räntan ökat hos de flesta banker inför denna räntesänkning.
Tor Borg: Sedan Riksbankens förra räntesänkning i mitten av december har väl de flesta bolåneräntor gått ned. Eller?

hasse: Hur kan en sådan räntesänkning som nu har skett påverka min räntefond lång och varför?
Tor Borg: Långa räntefonder påverkas ganska lite av Riksbankens ränteförändringar åtminstone så länge de inte helt oväntade. Långa räntor påverkas bl.a. vilka förväntningar marknadsaktörer har på Riksbanken. Men en massa andra faktorer spelar också in t.ex. långsiktiga inflationsförväntningar. På sistone har finansoron påverkat mycket när efterfrågan på ”säkra” värdepapper medfört att räntorna på svenska obligationer sjunkit.

Johan: Hejsan! Hur tror ni att bolåneräntan kommer förändras och hur mycket? Funderar på att investera i en relativt stor hyresfastighet i medelstor stad i Sverige.
Tor Borg: Korta räntan räknar vi med går ned ca 1 procentenhet fram till mitten av 2013 innan den vänder uppåt. Längre räntor stigande från dagens nivåer, 0,5-1 procentenhet högre i mitten av 2013, sen fortsatt uppåt.

Mackan: Vad är de samhällsekonomiska fördelarna respektive riskerna med den räntenivå vi har för tillfället? Och anser du att riskerna eller fördelarna överväger?
Tor Borg: Fördelarna med den låga räntenivån är att det blir billigare att lån och investera/konsumera vilket sätter fart på efterfrågan och ökar tillväxten och minskar arbetslösheten. Riskerna är att vissa delar av ekonomin blir överstimulerade och att vi får ”bubblor”. Jag anser att fördelarna överväger riskerna.

Tore S: Hej! Vart ligger tremånadersräntan i genomsnitt om 6 mån, 1 år och 3 år? Kan man få ett initierat tips?
Tor Borg: Vår prognos i dagsläget är 3,7%, 3,4%, 5,1%

Stigh: Hur tror du på vår boenderänta ligger idag c:a 1,5% vi påverkas av usa och kinas hur deras ekonomi blir vad tror du vår boenderänta blir 2018?
Tor Borg: Omöjligt att prognostisera så långt fram i tiden. Man brukar prata om normal ränta som den nivå räntan ligger på när ekonomin (och finansmarknader) befinner sig i jämvikt. Denna nivå borde också vara den långsiktigt genomsnittliga. Vår bedömning av denna nivå är 5-6 procent för korta bolåneräntor och 6-7 procent för långa bolåneräntor.

Leif Björk: Hej! Varför kan inte SBAB, som statlig bank, sätta press på dom andra bankerna med mycket lägre ränta? Det låter ju faktiskt löjligt när Anders Borg går ut och beklagar sig över bankernas höga ränta(snacka om att kasta sten i glashus) Sluta snacka och agera!
Tor Borg: Det finns inte särskilt mycket utrymme för att pressa bankerna med lägre bolåneränta om vi ska få verksamheten att gå ihop. Däremot finns det utrymme för att pressa dem med högre sparräntor, vilket vi också gör.

ROGER: Jaha, får vi denna gång se bankerna följa med i räntesänkningen? Knappast! Bankerna kan idag gömma sig bakom de s.k. nya reglerna när det gäller kapitalbehovet. De anser sig numer stå utanför alla krav på moralisk hederlighet. Frågan är dock om de inte biter sig själva i svansen. Om regeringen (Borg) inte bara pratar utan även går till handling så kommer banker till slut att få krypa till korset. Jag kan också tycka att det är konstigt att inte de mindre nischbankerna priskonkurrerar. De har ju inte samma kostnadsmassa och borde ta tillfället i akt – eller kan det vara någon form av kartellbildning?
Tor Borg: Nischbankerna och andra aktörer priskonkurrerar nog främst på de marknader där det finns väldigt stora marginaler (sparkonton, fonder mm). På bolån är det svårare att konkurrera med pris.

Jörg Lindner: Hej, kommer bankernas bolån följer efter? Det är det som är det viktiga för privatekonomin och vår ökade köpkraft.
Tor Borg: Jag tror de flesta banker kommer att sänka korta bolåneräntor något efter dagens Riksbanksbesked.

Ismo Lehtonen: En räntesänkning har två sidor. Det som får mig fundera på är att Sverige redan idag är på en ”observationslista” gällande hushållens skuldsättning. Är inte en räntesänkning en signal till de som vill köpa bostad att det är ”läge” nu. Att hushållen skuldsätter sig ännu mera. Följden vid en industriell nedgång är att bankernas låneförluster kan öka och således skapa obalans. Jag kanske har missuppfattat det hela men den tanken har jag? Tack för ordet.
Tor Borg: En räntesänkning stimulerar till ökad skuldsättning, så det har du helt rätt i. Riksbanken gör dock bedömningen att fördelarna med en räntesänkning över nackdelarna. Dessutom menar de att eventuella problem med hög skuldsättning hos hushållen kan mötas med andra verktyg, t.ex. bolånetak och amorteringskrav.

Eric: Hej, Vad tror man om fortsatta sänkningar av reporäntan? Kommer denna sänkning att påverka bolåneräntorna något? Känns som bankerna har varit ganska ”snåla” med att sänka dom senaste månaderna.
Tor Borg: Jag tror på fortsatta räntesänkningar men sannolikheten är nog lite mindre nu än förr ett par veckor sedan (pga signaler om lite starkare konjunktur både i Sverige och i omvärlden). Korta bolåneräntor bör följa med något, om det blir i samma takt eller lite långsammare beror på hur räntemarknaderna reagerar.

Torbjörn: Varför använder inte Staten sin makt genom att låta SBAB sätta lägre boräntor, precis som man gjorde vid starten? Och på det viset hjälpa till att låta räntesänkningarna komma folket tillgodo och därmed stimulera ekonomin istället för att som nu i princip skyffla in stora delar av dem i bankernas vinster. Är det så att det är politiskt omöjligt för en M finansminister att på så sätt påverka en, om än dåligt fungerande, marknad.
Tor Borg: Vid starten fanns det utrymme för priskonkurrrens på bolån, det gör det inte riktigt nu längre. Bolånemarknaden fungerar faktiskt bättre idag än vad den gjorde för 10-15 år sedan. Säkert kan konkurrensen vässas men det finns faktiskt andra delar av bankernas verksamhet som fungerar betydligt sämre (sparkonton, fonder, försäkringar mm)

Lennart Hellman: Kommer inlåningsräntorna gå ned så att bankernas redan låga sparräntor sjunker med 0,25%?
Tor Borg: Svårt att svara på. SBAB Bank har inga planer i dagsläget på att sänka inlåningsräntorna men jag vet inte hur andra banker resonerar.

Thomas: Varför räknar du med stigande långa räntor när räntekurvan skrivs ned av Riksbanken
Tor Borg: Långa räntor är nedtryckta i Sverige till följd av krisen i euroländerna. Krisen har inneburit att efterfrågan på svenska räntebärande värdepapper skjutit i höjden, då dessa anses vara ”säkra” placeringar. När krisen blåser över (vilket den kommer att göra, det är bara väldigt svårt att veta när den gör det) så kommer jakten på säkra placeringar att avta och då bör svenska långräntor stiga.

Håkan: Varför spelar inte belåningsgraden någon roll för räntesatsen vid bolån? Det verkar som om alla bolån buntas ihop oavsett om belåningsgraden är 20 eller 85%
Tor Borg: Belåningsgraden spelar roll. På SBAB Bank har vi en prissättningsmodell där lägre belåningsgrad ger lägre ränta (lånets storlek spelar påverkar också). Man kan räkna på effekterna av olika belåningsgrader i de kalkyler som finns på vår hemsida.

Björn: Hej Tor, Varför har bankerna så svårt att förklara att de tjänar och då främst på räntor, avgifter och andra tjänster eller snarare oviljan att förklara för att det är svårt? Hur svårt kan det vara att titta på vad det kostar att köpa/låna in och sälja/låna ut? Att du sedan kan byta bank för att försöka sänka dina räntekostnader är ju bra att föreslå, men när monpolet på banksidan samverkar och håller räntan uppe faller ju det tämligen lätt. Hur mycket ska en bank tjäna för att samtidigt kunna vara samhällets smörjemedel?
Tor Borg: Att det finns monopolistiska (eller kanske snarare oligopolistiska) inslag på bankmarknaden tror jag de flesta kan hålla med om. Samtidigt är den bland de mest reglerade och påpassade marknaderna som finns (med all rätt eftersom den är så samhällsviktig). Vem begär att ICA-handlaren ska redovisa marginalerna på varenda produkt han säljer? Jag upplever inte heller att det finns någon samverkan mellan bankerna. Jag håller med om att det borde gå att bättre förklara det här med inköps(inlånings)kostnader. Jag har funderat en hel del på detta, men det är inte alldeles enkelt.

ROGER: ”Den statliga banken SBAB redovisar en rörelsevinst på 397 miljoner kronor för fjolårets sista kvartal, en ökning med 37 miljoner kronor jämfört med samma period året innan. Räntenettot steg till 458 miljoner kronor, från 385 miljoner kronor.” Detta kan väl knappast kallas för att få det att gå ihop?
Tor Borg: Räntenettot är skillnaden mellan vad en bank får in i räntor och vad den betalar ut. Det ska således täcka alla andra kostnader (personal, IT-system, lokaler, marknadsföring, skatter osv).

Karin: Tror du att tremånadersräntan kommer att vara kvar? Den helt rörliga räntan försvann ju vid finanskrisen på grund av prissättningsproblem.
Tor Borg: Bra fråga. Pga finanskrisen/oron har det blivit dyrt att växla långa upplåningsräntor (tex. via en obligation) till korta utlåningsräntor. Tror ändå att den kommer att vara kvar, men den kommer nog inte att bli så ”prisvärd” i jämförelse med längre räntebindningstider som den varit.

Malin: Finns det någon risk att Riksbanken förbrukar räntevapnet med dessa två räntesäkningar? I USA är det just nu väldigt svårt att stimulera ekonomin. Kan det bli ett långsiktigt problem även här?
Tor Borg: Jag tycker nog att den risken är väldigt liten och ett dåligt argument för att inte sänka. Om det skulle behövas så finns det utrymme för några sänkningar till. Erfarenheterna från andra länder tycker jag visar att det går att öka stimulansen med andra åtgärder, även när styrräntan är nere på nästan 0%.

Lillemor: Hej! Hur mycket tror du kommer t.ex två-årsräntan att påverkas? Kommer alla institut att sänka lika mycket? vänliga hälsningar Lillemor Keim
Tor Borg: Jag tror inte tvåårsräntan kommer att påverkas särskilt mycket av dagens Riksbanksbesked. Bankernas räntor brukar ligga ganska nära varandra, men ibland kan det ju vara någon som avviker lite.

moderator: Nu avslutar vi chatten för i dag och tackar er för alla bra frågor Tor Borg för att han tog sig tid att svara på dem. På fredag kl 10 har vi en aktiechatt med Privata Affärers expert Marcus Hernhag för er som är intresserade.

Foto: Copyright 2021 The Associated Press. All rights reserved
Notering
Nu har Coinbase debuterat på Wall Street
Foto: He Jinghua / Costfoto
Rapporterna
Komponentbrist i fokus inför rapportperiodenVerkstadssektorn i farozonen
Börsen
Storbolagen tyngde börsen
Foto: Copyright (c) 2019 Burdun Iliya/Shutterstock. No use without permission.
IPO
Coinbase största IPO:n sedan FacebookTvå sparekonomer om noteringen av kryptovalutabörsen
Foto: AP/TT
Wall Street
Blandat i New York
Foto: istockphoto
Aktie
Omvänd vinstvarning från Volati
Analys
SHB: Ta hem en del av vinsten i EricssonSer flera risker i aktien - slopar köprek
Foto: Copyright (c) 2018 Pilotsevas/Shutterstock. No use without permission.
Inflation
Analytiker: Nu toppar inflationen
Aktie
Blecher: Varför flyger inte kycklingen?Då skulle Scandi Standard kunna lyfta
Blankning
Powercell: Blankningen fortsätter att ökaMen aktien lyfter efter Bosch-besked
IPO
Norska Finanstilsynet slår ner på noteringshajpenVill städa upp i spåren av massiv noteringsvåg
Inflationen
Drivmedelspriserna lyfte inflationen i mars
Analyser
Här är onsdagens många färska köprekar
Foto: Gorm Kallestad/TT
Aktie
Omvänd vinstvarning från Bilia
Aktie
Norwegian kan ta in mer kapitalUpp till 1 miljard mer än tidigare mål
Foto: Jessica Gow/TT
Aktie
Boozt höjer helårsprognosernaUtveckling över förväntan
Aktie
Storpost i Readly såldes
Aktie
Redarfamiljen dumpar Embracer-aktier
Placera
Fedchef: Ingen anledning dra tillbaka stöden än
Aktier
Goldman Sachs tror på EuropaPekar ut favoritaktier i olika sektorer
Foto: istockphoto
Placera
Swedbank: Starka skäl för fortsatt börsoptimismTydlig aktieövervikt i nya strategin
Bolån
Bolån: Storbanken som har högst snittränta
Pandemin
USA pausar Janssens covid-vaccinFlera fall av blodproppar
Konjunktur
Winsth: Fel att säga att vi är "mitt i krisen"Nordeas chefekonom intervjuas i Trading Direkt