Flykt från eurotillgångar

Publicerad 2011-12-14 12:18

Investerare flyr från tillgångar med koppling till eurokrisen sedan även regeringar i euroländer börjat ifrågasätta senaste EU-toppmötets uppgörelse om en budgetpakt.

Euron rasar till 1:30 dollar per euro, lägsta nivån sedan augusti 2010. Europeiska börser faller. Och räntegapet mellan länder som Sverige, med stabila statsfinanser, och krisländerna ökar.

För den svenska tioåriga statsobligationen blev det nytt bottenrekord på 1,55 procent.

”2012 är ett otroligt farligt år i världsekonomin i allmänhet och för finansmarknaden i synnerhet”, säger Pär Magnusson, skandinavisk chefsanalytiker på Royal Bank of Scotland.

Detta är enligt honom drivkraften bakom att investerare nu med ljus och lykta jagar säkra placeringar, där de inte riskerar att förlora sina pengar, vilket han ser som huvudorsaken till trycket nedåt på svenska räntor.

”Det finns svenska och norska statspapper. Schweiz och Singapore också. Men inte ens (eurolandet) Tyskland är riktigt säkert längre”, säger Magnusson.

Trycket nedåt på de långa svenska räntorna är just nu så hårt att Sveriges 30-åriga obligationsränta ligger i nivå med Riksbankens reporänta, som har en veckas löptid.

”Den svenska räntekurvan är unikt flack”, säger han.

På kort sikt ökar detta livbolagens behov av svenska statspapper i portföljerna. Men på sikt skapar detta ett flockbeteende och ett stort avkastningsproblem för fonder. Det blir helt enkelt långsiktigt svårt att på en så låg räntenivå dra in tillräckligt med pengar för att klara av utbetalningar om 10-30 år.

”Särskilt om börsen inte går bra”, säger Magnusson.

Thomas Köbel, SEB:s chefsstrateg i Frankfurt, lyfter fram besvikelse efter senaste EU-toppmötet som den främsta orsaken till dagens orosvåg.

”Investerare har inte övertygats om att det som EU-ledarna enats om är en slutlig lösning på skuldkrisen. Det finns ingen slutlig lösning”, säger han.

Han ser även en ökad oro för åtstramningar.

”Budgetunderskotten i eurozonen är fortfarande väldigt höga och samtidigt ser vi hur tillväxten bromsar. Det ökar trycket på budgetarna och det kan sluta med ytterligare åtstramningar”, säger Köbel.

En annan faktor som skakar om är att Grekland har uppenbara problem att få ett andra stödprogram för det krisdrabbade landet på plats. Inte minst kärvar det i förhandlingarna med privata långivare, som i princip har gått med på att ge Grekland en skuldlättnad på 100 miljarder euro.

Greklands nya regering, med den före detta ECB-ledamoten Lucas Papademos som regeringschef, förhandlar dessutom med IMF, EU och ECB den så kallade trojkan  om ett nytt paket med nödlån på 130 miljarder euro.