Så räknar du ut dröjsmålsräntan, del 2

Publicerad 2011-05-23 11:00

Har du ingen skrivning om dröjsmålsränta i dina avtal eller på fakturan. Det gör inget, räntelagen ger dig rätt att ta ut dröjsmålsränta efter 30 dagar. Så här räknar du ut beloppet.

Den som avtalar om det, det vill säga kommer överens med kunden i samband med köpet, kan ta ut en högre dröjsmåslränta efter en kortare betalningsfrist än 30 dagar. Men den som inte avtalar om något alls har ändå rätt att ta dröjsmålsränta, fast efter 30 dagar. Så här räknar du ut dröjsmålsräntan:

* Den som är betalningsskyldig ska betala ränta från den dag som infaller 30 dagar efter det att fakturan skickats.

* En företagare som har fordran på en annan företagare eller myndighet behöver inte ange att köparen måste betala ränta på förfallen betalning.

* Ränta utgår (förstås) inte före fakturan förfallit till betalning.

* Dröjsmålsräntan är Riksbankens referensränta (just nu 1,5 procent) + åtta procentenheter.

* Dröjsmålsräntan beräknas per år och man räknar med 360 dagar.

* Hela fakturabeloppet, inklusive moms är grund för ränteberäkningen. Men ingen moms läggs på räntebeloppet.

Exempel: Du har fakturerat en kund för tjänster värda 80 000 kronor exklusive moms. Fakturan förfaller och det dröjer 30 dagar från förfallodatum innan pengarna finns på ditt konto.

Räkneexempel: 100 000 kronor (inklusive 25 procents moms) * 0,095 (9,5 procent) = 9 500 kronor (räntebeloppet på årsbasis) /360*30 = 791 kronor. När kunden betalat ursprungsbeloppet skickar du alltså ytterligare en faktura på 791 kronor.