Räkna med högre räntebana

Publicerad 2011-02-14 07:32

Alla är överens om att Riksbanken höjer räntan med 0,25 procentenheter i veckan. De flesta tror också att ränteprognosen skruvas upp, enligt en enkätundersökning från SME-Direkt.

Riksbanken väntas höja reporäntan med 0,25 procentenheter, till 1,50 procent, vid det penningpolitiska mötet den 14 februari, räntebeskedet lämnas den 15 februari. Det finns också starka skäl att räkna med fortsatta räntehöjningar det kommande halvåret, förmodligen mer än vad som antyds av Riksbankens nuvarande räntebana.

Det framgår av SME Direkts enkät bland 14 ekonomer, där samtliga räknar med en räntehöjning med 25 punkter nu.

En klar majoritet av ekonomerna räknar också med att det kommer lika stora räntehöjningar vid de två följande penningpolitiska mötena, det innebär att samtliga utom två ekonomer räknar med att styrräntan når upp till 2,00 procent efter det penningpolitiska mötet den 4 juli. De två med avvikande mening tror att räntan då når upp till 1,75 procent.

Därefter väntas Riksbanken fortsätta att höja räntan, men kanske inte vid varje möte under hösten. Prognoserna om reporäntan vid årsskiftet varierar mellan 2,00 procent och 2,75 procent, med en medianprognos på 2,25 procent och en genomsnittsprognos på 2,38 procent.

Till grund för Riksbankens räntebeslut ligger nya ekonomiska prognoser som troligen målar upp en fortsatt ljus bild av den svenska ekonomin. En del inkommande decemberstatistik, detaljhandel, industri-, och tjänsteproduktion, verkar visserligen tyda på att det som har beskrivits som en ”Svensk Tiger” runt årsskiftet snarare liknade en frusen innekatt, som drog in klorna och lade sig vid öppna spisen när det blev snöigt och kallt väder.

Något svaga decemberutfall kan betyda att många BNP-prognoser för fjärde kvartalet är lite väl högt ställda, men det handlar troligen om grader i himlen – vi kanske inte nådde upp till Mount Everest utan fick nöja oss med K2.

Att döma av indikationer från orderingång och konfidensindikatorer för såväl hushåll som näringsliv bör det ha handlat om en tillfällig dämpning runt årsskiftet. Förväntningarna på en fortsatt stark utveckling är ännu väldigt höga och det som eventuellt gömdes i snö under fjärde kvartalet kan med relativt hög sannolikhet töa fram under första kvartalet.

Men det är inte ändrade bedömningar om den ekonomiska tillväxten i Sverige som är den viktigaste förändringen sedan Riksbankens decembermöte, det handlar snarare om nya bedömningar om den globala inflationen och därmed också om när internationella räntor kommer att justeras upp – något som i sin tur kan påverka Riksbankens räntehållning.

Marknaden och en rad ekonomiska bedömare har justerat upp sina prognoser om Riksbankens reporänta på lite sikt jämfört med i december. Ekonomerna på SEB har kanske gått längst och räknar i sin aktuella prognos med att reporäntan har höjts till 2,75 procent vid årsskiftet och 3,75 i slutet av 2012, att jämföra med 2,25 respektive cirka 3,0 procent i Riksbankens aktuella räntebana.

SEB hänvisar till att det svenska resursutnyttjandet ökar starkt, och att den kommande avtalsrörelsen leder till löneökningar på cirka 4 procent. Samtidigt fortsätter uppgången i bostadspriserna och hushållens skuldsättning.

”Därmed pekar riskbilden kring såväl prisstabilitet som finansiell stabilitet i samma riktning: behovet av räntehöjningar från Riksbanken ökar”, fastslog SEB-ekonomerna i prognosen, som presenterades den 8 februari.

Bland de tillfrågade analytikerna i SME Direkts enkät räknar samtliga utom två med att Riksbanken kommer att justera upp räntebanan jämfört med i december. En majoritet av dem som räknar med en uppjustering av räntebanan tror att det främst kommer att gälla ränteutvecklingen på kortare sikt.

Ekonomerna på Swedbank har än så länge valt att inte hoppa på tåget mot väsentligt högre ränteprognoser på sikt.

”Vi vill inte riktigt göra det, för vi ser fortsatt att det finns vissa risker. I närtid, visst, där kan vi gå med på att det kan komma lite mer räntehöjningar, men att de ska höja upp banan är vi inte lika säkra på. Visst kan de göra det, men det är inte vårt huvudscenario”, säger Per Selldén, analytiker på Swedbank.

”Vi tror att vi kommer att få en liten avmattning i tillväxten under året, och en icke helt oväsentlig del (för Swedbanks bedömning) är att effekten som vi ser att Riksbankens räntehöjningar har just nu är ganska mycket större än tidigare, på grund av Basel 111-regler och marginalhöjningar”, fortsätter han.

Enligt Per Selldén motsvarar effekten på hushållens bostadslån av en reporänta på 1,25 procent nu den effekt en reporänta på 2,25 procent hade 2006. De nya regelverken för banker och finansinstitut gör att det inte är sannolikt att bolånemarginalerna mot reporäntan minskar påtagligt under överskådlig tid, och därmed ger troligen räntehöjningarna även framöver en större effekt på hushållens efterfrågan än vad som antagits tidigare.

”Det blir en mycket kraftigare effekt än vad Riksbanken kanske har räknat med, och det kommer att bli ganska tydligt”, säger Per Selldén.

I kombination med signaler om stigande priser på livsmedel och energi kan högre boräntor göra att hushållen ”drar öronen åt sig” något mer än vad vissa prognoser pekar mot för närvarande.

”Det ligger lite i farans riktning att vi kommer att få lägga mer pengar på boräntor, el och livsmedel än på annan konsumtion”, säger han.

Swedbank tror visserligen också att en som helhet något mer hökaktig Riksbank än tidigare nu kan signalera snabbare höjningar på kort sikt, men att räntebanan trots allt lämnas relativt oförändrad på längre sikt jämfört med i december.

”Slutpunkterna 2011 och 2012 kommer att hållas relativt intakta som vi ser det, men de kan skifta fram (tidigarelägga) räntehöjningar på kort sikt (april, juli)”, säger han.

Per Selldén tror inte att Riksbanken kommer att förändra tillväxtprognoserna i någon större omfattning jämfört med i december, en viss uppjustering kan behövas av de internationella prognoserna, men BNP-prognoserna för Sverige från december, +5,5 procent 2010, +4,4 procent 2011, +2,3 procent 2012 och +2,4 procent 2013 håller ganska bra i jämförelse med mer aktuella prognoser.

Inflationsprognoserna behöver däremot justeras upp, åtminstone på kort sikt, till följd av höga priser på energi, livsmedel och råvaror samt tidigarelagda räntehöjningar, men enligt Per Selldén kan Riksbanken troligen ändå göra en relativt oförändrad bedömning om det underliggande inflationstrycket.

”Vi tror att bedömningen om det underliggande kostnadstrycket kvarstår, möjligen med en marginell nedrevidering av enhetsarbetskostnader på grund av starkare produktivitet i närtid”, säger han.

En snabbare och kraftigare förstärkning av kronans växelkurs än vad Riksbanken räknat med bidrar till att kompensera för oväntat höga energi- och råvarupriser, men det är inte tillräckligt. Per Selldén påpekar som exempel att Riksbankens oljeprisprognoser ligger 10-12 procent under aktuella terminspriser, och bara det kan motivera en höjning av KPI-prognoserna på kort sikt med en par tiondels procentenheter.

”Skulle man inte beakta kronan så skulle det vara klart mer, men nu har vi en kroneffekt som är klart starkare än vad de förväntade”, säger han.

Men även med en relativt oförändrad bedömning av det underliggande inflationstrycket talar sannolikt högre KPI-prognoser på kort sikt i kombination med utsikter för att resursutnyttjandet stiger något snabbare än väntat för att direktionen som helhet rör sig i en något mer hökaktig riktning jämfört med i december – kanske mot en hållning liknande den som vice Riksbankschefen Svante Öberg gav uttryck för i december, enligt protokollet från mötet.

Han sade då att ”med en BNP-tillväxt på över 5 procent, ett resursutnyttjande som är i stort sett normalt och en inflation och inflationsförväntningar på cirka 2 procent känns det inte helt komfortabelt med en reporänta på 1,25 procent”.

Enligt Svante Öberg skulle en traditionell Taylorregel vid tidpunkten för decembermötet tala för en reporänta på 3-4 procent, och han förväntade sig att reporäntan skulle höjas med 25 punkter i februari och april – och om återhämtningen skulle fortsätta enligt prognos så ville han se räntehöjningar även vid de återstående penningpolitiska mötena under 2011.

I december valde dock Svante Öberg inte att reservera sig mot räntebanan med hänsyn till osäkerhet om ränteutvecklingen på längre sikt. Men nu när marknaden har börjat prisa in betydligt tidigare räntehöjningar från andra stora centralbanker ser Per Selldén en relativt stor sannolikhet för att Svante Öberg nu väljer att reservera sig mot vad han troligen anser vara en för låg räntebana.

”Han var så tydlig sist och det har ju gått lite i hans riktning, förutom när det gäller kronan då. Han vill nog höja räntebanan lite grann”, säger han.

En annan fråga blir förstås om de tidigare reservanterna, Lars EO Svensson och Karolina Ekholm, tänker backa från sina tidigare ståndpunkter – eller om de rent av anser att de har fått vatten på sin kvarn.

Ett tungt vägande skäl till att Lars EO Svensson och Karolina Ekholm under hösten reserverade sig mot Riksbankens räntehöjningar och räntebanorna var att de tyckte att Riskbankens prognoser om omvärldsräntorna var för höga, och om marknadens bedömning om senare räntehöjningar i omvärlden, jämfört med Riksbankens prognoser, skulle ha varit korrekta menade de att kronan skulle stärkas snabbare än i Riksbankens prognos, vilket därmed skulle pressa ned inflationen.

För närvarande verkar det som att utvecklingen sedan i december har gett reservanterna såväl rätt som fel, kronan har stärkt betydligt mer än i Riksbankens prognos men samtidigt har marknadens förväntningar om internationella räntor skiftat upp över Riksbankens prognos. I någon mån har därmed reservanterna redan fått rätt, men detta med stöd av ett case som inte längre håller för fortsatta reservationer.

”Det argumentet håller inte längre, det kan mycket väl bli så att någon av dem väljer att gå med majoriteten nu”, säger Per Selldén.

Deltagare: 4Cast, BNP Paribas, Citigroup, Danske Markets, DNB Nor, Erik Penser Bank, Handelsbanken, Jyske Bank, Morgan Stanley, Nordea, SBAB, SEB, Swedbank, Sydbank.

DIREKT

Direkt publicerat:2011-02-11 13:30:29