Riksbanken kan höja snabbareFoto: Riksbanken

Riksbanken kan höja snabbare

Publicerad 2010-12-09 13:51

Riksbanken väntas höja reporäntan med 0,25 procentenheter nästa vecka. Det finns också starka skäl att räkna med fortsatta räntehöjningar det kommande halvåret, kanske mer än vad som antyds av Riksbankens nuvarande räntebana.

Det framgår av SME Direkts enkät bland 13 ekonomer, där samtliga räknar med en räntehöjning med 25 punkter nu.

Ekonomerna är också helt eniga om att räntan höjs med ytterligare 25 punkter, till 1,50 procent, i februari. Prognoser om reporäntan efter mötet den 4 juli 2011 varierar mellan 1,25 procent och 2,00 procent, med en medianprognos på 1,75 procent och en genomsnittsprognos på 1,68 procent.

Inför oktobermötet var median- och genomsnittsprognoserna 1,75 procent efter julimötet.

Återigen har den snabba återhämtningen i den svenska ekonomin gjort att Riksbankens prognoser nästan framstår som föråldrade innan de har lämnat trycket. Så har det varit sedan våren 2009, och det handlar inte om att Riksbankens prognoser skulle vara sämre än andra – det mycket starka uppsvinget har varit lika överraskande för i stort sett alla.

Nu har även inflationen dragit iväg väl över Riksbankens prognosbana samtidigt som särskilt hushållens inflationsförväntningar ligger på tämligen oroande höga nivåer. Men analytikerna tror inte att det gör att Riksbanken avviker från sin räntebana på kort sikt.

Tina Mortensen, analytiker på Citigroup, konstaterar dock i ett marknadsbrev att BNP-tillväxten under tredje kvartalet, +2,1 procent jämfört med andra kvartalet och +6,9 procent jämfört med tredje kvartalet 2009, var 0,9 respektive 1,7 procentenheter över Riksbankens prognos.

”Med en så kraftig överraskning tredje kvartalet, som helt klart inkluderar överhäng för nästa år, kommer centralbanken troligen att uppgradera prognoserna för 2010-2011 (igen)”, skriver hon.

Tina Mortensen väntar sig att Riksbanken också kommer att sända relativt klara signaler om ytterligare räntehöjningar i februari, och kanske även april.

I oktober valde Riksbanken ändå att sänka räntebanan, trots att tillväxtprognoserna reviderades upp på nytt. Det förklarades främst med att de tidigare prognoserna om styrräntorna i omvärlden visade sig vara väl höga, i synnerhet i förhållande till marknadens prissättning.

”Så vad de gjorde i oktober var att de tog ned räntebanan på omvärldens centralbanker – till fortfarande över marknadens prissättning, men ändå till mer rimliga nivåer”, säger Henrik Erikson, räntestrateg på Handelsbanken.

Lars EO Svensson och Karolina Ekholm, som reserverade sig mot räntehöjningen och räntebanan i oktober, hänvisade bland annat till ”för höga” prognoser om omvärldsräntorna som skäl för sina reservationer. De varnade för att större ränteskillnader mellan Sverige och omvärlden än i Riksbankens prognoser skulle leda till en betydligt starkare kronkurs – och därmed lägre inflation – än i prognoserna.

Henrik Erikssons slutsats av Riksbankens mer måttliga justering av omvärldsräntebanorna, relativt marknadens prissättning, är att Riksbanken fortfarande gör en egen bedömning om omvärldsräntorna.

”Det är viktigt, för det innebär att det inte finns någon automatik. Om räntorna i omvärlden går upp eller ner måste det inte nödvändigtvis påverka Riksbankens prognoser framöver”, säger han.

SHB anser fortsatt att Riksbankens räntebana är för hög längre fram under prognosperioden, men Henrik Erikson tror inte att det kommer någon ytterligare sänkning av banan nu.

”En lägre räntebana kommer att realiseras längre ut, det vill säga: räntan kommer inte att bli så hög (som 3,40 procent) under prognoshorisonten. Men vi tror att den stora revideringen av räntebanan gjordes i oktober”.

En majoritet av deltagarna i SME Direkt enkät tror att räntan inte når upp till de 3,4 procent som Riksbankens räntebana antyder under prognosperioden. Prognosintervallet för räntetoppen ligger mellan 2,00 och 4,00 procent, med en genomsnittsprognos på 2,9 procent.

Det finns dock överlag inga större förväntningar om att Riksbanken nu, i samband med en penningpolitisk uppföljning, kommer att justera ned toppnivån i räntebanan. Nu bör däremot fokus skiftas mot räntebanans lutning på kort sikt, och här finns skäl att räkna med en viss uppjustering enligt åtminstone ett fåtal ekonomer.

”Där tycker vi att det finns väldigt mycket som talar för att de kommer att leverera 25 punkter per möte framöver, och det skulle innebära att de höjer lite mer än räntebanan på kort sikt.”

Det skulle innebära en viss åtstramning av Riksbankens penningpolitiska hållning på kort sikt, och det är inte svårt att se att det finns skäl till detta.

”Vi har en tillväxt i Sverige som ligger en bra bit över vad Riksbanken tidigare räknat med, du har indikatorer, till exempel från Konjunkturinstitutet, som ligger på historiskt höga nivåer, vi har även inflationsförväntningar som börjar leta sig uppåt”, säger Henrik Erikson.

TNS Prosperas senaste enkät visar inte samma dramatiska ökning i inflationsförväntningarna som KI:s hushållsbarometer visade i november, där hushållen såg en inflation på 3,2 procent på 12 månaders sikt, men även i TNS Prosperas mätning steg inflationsförväntningarna på ett och två års sikt med 0,2 procentenheter. Ett oväntat högt inflationsutfall för november antyder samtidigt att inflationsförväntningarna kan förbli höga en tid framöver.

Som helhet ligger förväntningarna i TNS Prosperas undersökning relativt nära Riksbankens inflationsmål, men Henrik Erikson anser att det finns skäl för Riksbanken att ägna större uppmärksamhet mot hushållens bedömning i KI-barometern där läget, åtminstone i november, borde leda till att varningslamporna börjar blinka på Riksbankens kontrollbord.

”Det borde vara av större vikt att titta på KI än på Prospera. Motivet till att titta på inflationsförväntningar är ju att det är realräntan som påverkar hushållens planering av ekonomin. Det är klart att det är hushållens inflationsförväntningar som blir avgörande för hur hushållen planerar sin ekonomi”, säger Henrik Eriksson.

Ekonomer och arbetsmarknadens parter har säkerligen bättre prognosunderlag för sina inflationsförväntningar, men hushållen som grupp agerar naturligtvis med utgångspunkt från vad de själva tror.

Ställt i relation till hushållens aktuella inflationsförväntningar är realräntan nu -2,2 procent, och den förblir negativ under en stor del av Riksbankens prognosperiod. Det måste kunna ifrågasättas om det är nödvändigt för en ekonomi som växer med 6,9 procent i årstakt.

En åtgärd som kan framstå som rationell om man räknar med hög inflation men ändå fortsatt låg ränta är att köpa en ny eller större bostad, ett annat är att investera på andra tillgångsmarknader som råvaror eller aktier. Då landar tankarna oundvikligen på frågan om vilka risker som är förknippade med låga räntenivåer under längre perioder.

Vice Riksbankschefen Lars Nyberg dryftade bland annat den frågan på ett förtjänstfullt sätt i ett anförande den 6 december. Talet bjöd som vanligt inte på någon direkt vägledning om penningpolitiska åtgärder på kort sikt, men bjöd på en rad intressanta tankegångar som kanske kommer att påverka penningpolitiken på sikt, och inte bara i Sverige.

Lars Nyberg luftade flera tankegångar om varför låga räntor under lång tid kan vara antingen riskabelt eller overksamt, och en riskfaktor är att låga räntor under en lång tid kan leda till en ökad riskbenägenhet hos såväl hushåll och banker.

”Som jag ser det skulle exempelvis en ökad riskbenägenhet hos hushållen kunna vara en väl så viktig drivkraft för en uppgång på fastighetsmarknaden som ett större risktagande hos bankerna”, sade han som ett inlägg i en synnerligen aktuell debatt.

DIREKT

Direkt publicerat:2010-12-09 12:31:25