Det skriver Riksbanken i den finansiella stabilitetsrapport som publicerades på tisdagen.
Även om upplåningsräntorna väntas stiga framöver, och bidra till att dämpa prisutvecklingen på bostäder, räknar Riksbanken med att denna utveckling motverkas av ljusare utsikter för sysselsättningen. På längre sikt räknar dock Riksbanken med att prisuppgången dämpas när nybyggnationen av bostäder ökar.
Riksbanken ser också faktorer som kan dämpa hushållens upplåning framöver; Finansinspektionens förslag om begränsning av belåningsgraden på nya bolån innebär att lånekostnaden för högt belånade hushåll kommer att öka framöver. Dessutom finns en risk att stigande kostnader för bankerna till följd av ny bankreglering, förs över på hushållen, vilket kan dämpa efterfrågan på krediter.
Utlåningstillväxten kan också dämpas om den statsfinansiella oron i Europa förvärras och får realekonomiska konsekvenser, vilket kan göra hushållen mer pessimistiska om framtiden.
Riksbanken konstaterar samtidigt att hushållens belåningsgrad fortsätter att öka vilket gör dem allt mer sårbara för både oväntade ränteförändringar och prisfall på bostäder.
Hushållens skulder i relation till disponibelinkomsterna har stigit till drygt 167 procent. Trots den höga skuldsättningen bedömer Riksbanken att hushållens betalningsförmåga är god. Räntekvoten, ränteutgifterna efter skatt i förhållande till disponibelinkomsten var ”mycket låga” 3,5 procent under 2009.
En orsak till hushållens ränteutgifter har fallit snabbt är att de har valt att ta på sig en allt större ränterisk de senaste åren. Bostadslån till rörlig ränta utgör nu drygt 60 procent av hushållens totala stock av bostadslån.
”Riksbankens räntesänkningar har därmed fått stort genomslag på hushållens ränteutgifter. Detta innebär också att genomslaget på ränteutgifterna sannolikt går snabbare än tidigare när Riksbanken börjar höja räntan”, skriver Riksbanken.
Riksbanken skriver vidare att hushållen troligen kommer att behöva öka sitt redan höga sparande om bostadspriserna skulle falla, dels beroende på att bankerna kommer att kräva amortering men också på grund av att hushållen vill kompensera sig för den lägre nettoförmögenhet som de lägre bostadspriserna ger upphov till.
Riksbanken håller dock fast vid sin tidigare bedömning om att de hushåll som har störst skulder också är de som har störst tillgångar. Bedömningen är att lägre bostadspriser sannolikt inte medför några större kreditförluster i banksystemet som helhet.
DIREKT
Direkt publicerat:2010-06-01 10:17:19
