Vem betalar begravningen?Foto: Jupiterimages

Vem betalar begravningen?

Publicerad 2009-02-27 13:36

Döden kan komma plötsligt. Förutom sorgen behöver du som anhörig hantera ekonomiska frågor som uppstår. Vem står för begravningskostnaden och vad händer om det inte finns pengar över?

En begravning kan kosta från mycket lite, några tusen kronor till väldigt mycket pengar. Men det behöver inte bli så dyrt.

– Vi måste gravsätta enligt begravningslagens bestämmelser. Vi får inte gräva ned varandra i trädgården. Men vi måste inte ha en begravning. Avskedet, ceremonin, är en privatsak. Hur mycket eller lite det kostar är helt vårt eget beslut, säger Charlotte Reimerson, journalist och författare till skriften ”Vad får vi för begravningsavgiften?”

Det är tre olika parter som är inblandade i kostnaderna för en begravning: kommunen/landstinget, dödsboet och begravningshuvudman, vilket oftast är Svenska kyrkan eller det trossamfund den avlidne tillhört.

Begravningsavgiften, som alla betalar, täcker kostnader för kremation, gravplats under 25 år och vissa transporter (se faktaruta). Är den avlidne också medlem i Svenska kyrkan står kyrkan för kostnader för begravningsceremonin, präst och organist.

Den som inte tillhör Svenska kyrkan kan ändå få kyrklig begravning. Men det är kyrkoherden som beslutar om det är ok och kyrkan kan ta ut en avgift. Enligt Svenska kyrkans församlingsförbund är den rekommenderade taxan cirka 9000 kr. Begravningsbyråer anordnar också borgerliga ceremonier utan religiösa inslag

Oftast betalar kommuner eller landsting för kostnader för omhändertagande av den avlidne och förvaring fram till att begravningsbyrån hämtar den avlidne för kistläggning och svepning. Men det är inte alltid så. En trend är att kommunerna börjat ta ut transportavgifter.

– På många orter har äldreboenden och vårdhem avskaffat sina bårrum och då måste kroppen transporteras från äldreboendet till ett bårhus. För den kostnaden har många kommuner börjat ta ut avgifter, säger Bo Forslund, informationschef på Fonus.

Dödsboet står för resten

Tillgångar som finns i dödsboet ska användas för att betala vissa kostnader som uppstår i samband med begravningen. Dödsboet har ansvar för till exempel kista eller urna, blommor, program, tackkort, sång och musik, dödsannonser och begravningsbyråns arbete.

Begravningskostnaderna går före andra obetalda kostnader som den avlidne kan ha haft, exempelvis hyra, el och telefoni. Inga räkningar ska betalas förrän det är klart att tillgångarna täcker kostnader för begravning och bouppteckning. Det är prioriterade skulder i dödsboet.

– Som anhörig behöver du inte tänka på så mycket kring ekonomin i samband med begravningen. Det är dödsboet, den avlidne, som betalar för begravningen, säger Bo Forslund.

Kommunen kan ge bidrag

Finns det inte tillräckligt med pengar i dödsboet ska de anhörig vända sig till kommunen som ger ett ekonomiskt bistånd. Pengarna ska räcka till en ”värdig” begravning. Och socialtjänsten ska inom rimliga gränser ta hänsyn till den avlidnes och anhörigas önskemål. Vad som tolkas som en värdig begravning varierar mellan olika kommuner.  

– Det handlar om en begravning enligt tradition. Det ska inte vara något överdåd. I en värdig begravning ingår en dödsannons på 70 mm, en minnesstund med enklare förtäring, till exempel kaffe med dopp, för 10-12 personer. I biståndet ingår också en enkel gravsten, säger Bo Forslund, informationschef på Fonus.

Socialstyrelsens rekommendation är att det ekonomiska biståndet bör motsvara kostnaden för en begravning i Sverige och i regel inte vara högre än ett halvt basbelopp.

– Det motsvarar en kostnad på cirka 20 000 kr. Men kostnaden kan bli lägre än så, och för all del också högre, säger Bo Forslund.

Ansökan görs till den kommun där den avlidne vistades. Nekar kommunen ekonomiskt bistånd kan beslutet överklagas till Länsrätten.

RICKARD YDRENÄS, PRIVATA AFFÄRER

Fakta begravningsavgiften

Begravningsavgiften betalar alla som är folkbokförda i Sverige. Den kan variera beroende på bostadsort.

Oavsett om du är medlem i Svenska kyrkan eller i ett annat trossamfund så betalar du avgiften och för det får du:

·          Gravplats på allmän kyrkogård i 25 år.

·          Gravsättning.

·          Lokal för förvaring kistan och transport därifrån till begravningsplats

·          Kremering.

·          Lokal för ceremoni utan religiösa symboler om du önskar en sådan.

Aktier
Nu kommer utdelningarna - här är alla datumIndex och valuta kan pressas
Börsen
Småsur måndag på börsen
Krönika
Hernhag: Sällan att jag skulle köpa sällanköp
Börsen
Danske: Svårt för marknaden att välja fokusUteblivna räntehöjningar bra medan tillväxtoro tynger
Guld
Rädsla för USA-recession pressar upp guldpriset
Ränta
Tidigare fedchefen tonar ner betydelsen av inverterad räntekurva"Signalerar inte recession"
Foto: Rickard Kilström
Fonder
Tunga förvaltarduon går skilda vägar
Foto: Gorm Kallestad/TT
Aktie
Öresund fortsätter att öka i Bilia
Aktie
Stillfronts storägare blir ännu större
Aktietips
Tre köpvärda aktierOch två du kan strunta i
Aktietips
DI ser köpläge i Catena Media
Insider
Storytel: Storägare sålde aktier för 70 miljoner
Betala
Bästa korten på utlandsresan
PA-skolan
Missa inte terminens sista kurser i PA-skolan
Event
Anmäl dig till Stora Placeringskvällen i Örebro
Foto: Morgan Ekner/istockphoto
Chatt
Hernhag: Fem aktier inför utdelningssäsongen
Foto: Linus Sundahl-Djerf/SvD/TT
Analys
Scandic: "Flera tillväxthämmande faktorer framöver"
Aktietips
"Millicom en attraktivt värderad uppköpskandidat"
Aktier
Swedbank: Därför överviktar vi svenska aktier
Bostad
Hemnet: Återpubliceringar av bostadsrättsannonser fortsätter att öka
Foto: Henrik Montgomery/TT
Analys
Därför slopar Carnegie köprekommendationen
Foto: Hasse Holmberg/TT
Fritidshus
Vinnare och förlorare på fritidshusmarknadenGotland i topp – Jönköping i botten
Foto: Henrik Montgomery/TT
Elpriset
Blåsten en lisa för plånbokenNya vindkraftsrekord att vänta
FED
Fed: Inga räntehöjningar i 2019
Lån
Utmanar storbankerna med lån till bostadsrättsföreningar