Budget I kommande budget för 2022 kommer det reformer för 74 miljarder kronor. Det sade finansminister Magdalena Andersson på en pressträff på torsdagen där hon presenterade regeringens bedömning av det ekonomiska läget.

”Vi kommer att lägga en kraftfull budget”, sade hon och tillade att det är helt i enlighet med att internationella expertorgan som OECD och IMF lyfter fram att man inte ska strama åt för snabbt efter en kris, för att undvika att den ger bestående skador på ekonomin.

Budgeten kommer att inriktas på att hantera pandemin och dess effekter, att alla ska vara med och jobba Sverige ur krisen, klimatomställning, stärkt välfärd samt trygghet.

”Det är lämpligt med reformer för 74 miljarder kronor för att ta Sverige framåt efter krisen”, sade Magdalena Andersson.

Hon tillade att den exakta utformningen inte är klar ännu men att inriktningen är att direkta krisstöd ska fasas över till åtgärder för att långsiktigt stötta ekonomin.

På frågan om att regeringen därmed ser ett betydligt större reformutrymme än Konjunkturinstitutets 40 miljarder kronor sade Magdalena Andersson att lärdomarna från finanskrisen är att inte strama åt för tidigt, vilket också är vad internationella exporter nu säger.

Dessutom finns nu möjligheten att driva på exempelvis gröna investeringar inför framtiden, tillade hon.

”Vi vill att Sverige ska stå starkare efter krisen än före”, sade hon.

BNP-prognosen justeras

Sveriges BNP väntas öka med 4,4 procent i år och 3,5 procent nästa år.

Det sade finansminister Magdalena Andersson vid en pressträff på torsdagen om det ekonomiska läget och förutsättningarna för 2022 års budget.

I sin senaste prognosuppdatering, den 23 juni, sade finansministern att BNP väntades öka 4,7 procent i år och 2,9 procent nästa år.

Arbetslösheten väntas sjunka från 8,8 procent i år till 7,7 procent 2022 och 7,0 procent 2023. I juni spåddes 8,7 procent i år och 7,7 procent nästa år.

Det finansiella sparandet väntas uppgå till -1,8 procent av BNP i år och -0,6 procent nästa år. Den tidigare prognosen låg på -2,2 respektive 0,0 procent.

I budgeten för 2022 kommer regeringen att presentera reformer och investeringar för 74 miljarder kronor för att ta Sverige framåt efter krisen.

”Vi ska inte upprepa misstagen efter finanskrisen genom att strama åt för tidigt”, säger finansminister Magdalena Andersson enligt ett pressmeddelande.

Flera förtroendeindikatorer är på historiskt höga nivåer, både i tjänstesektorn och i tillverkningsindustrin.

Tillväxten drivs bland annat av hushållens konsumtion som väntas öka när fler är vaccinerade och restriktioner har lättats. Även exporten bedöms öka under prognosperioden. Här riskerar dock utbudsproblem till följd av långa leveranstider och höga råvarupriser dämpa utvecklingen på kort sikt.

I takt med att efterfrågan i ekonomin stiger förbättras utsikterna på arbetsmarknaden. Arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden väntas utvecklas starkare än i prognosen i juni.

Trots förra årets djupa nedgång i ekonomin och stora underskott i de offentliga finanserna 2020 och 2021, till stor del till följd av omfattande krisåtgärder, är Sveriges offentliga finanser starka i ett internationellt perspektiv.

Maastrichtskulden som andel av BNP väntas minska redan i år för att nästa år vara tillbaka på samma historiskt låga nivå som före krisen. Den överstiger inte 40 procent något av åren.

När kommande budgetåtgärder på omkring 74 miljarder kronor tas med i beräkningen väntas ett underskott på cirka 35 miljarder kronor nästa år och överskott från och med 2023.

”Det är en välavvägd nivå i det här läget. Om vi stramar åt för tidigt riskerar vi att skada återhämtningen och att arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå. Internationella bedömare som OECD, EU och IMF pekar på vikten av fortsatta finanspolitiska stimulanser. Dessutom finns det stora risker kopplat till pandemin, inte minst spridningen av deltavarianten”, säger finansminister Magdalena Andersson.

Stark återhämtning i svensk ekonomi

Det sker nu en stark återhämtning i svensk ekonomi och arbetslösheten väntas gradvis sjunka tillbaka.

Det sade finansminister Magdalena Andersson på en pressträff på torsdagen där hon presenterade regeringens bedömning av det ekonomiska läget.

”Det pågår just nu en kraftig återhämtning i svensk ekonomi. Vi ser att även arbetsmarknaden stärks, men det är tydligt att vissa grupper har fortsatt problem, inte minst grupper som hade det tufft på arbetsmarknaden även före krisen”, sade hon.

Hon sade att svensk BNP nu är tillbaka på förkrisnivåer, men att Sverige tappat 1,5 år av tillväxt. Det är en fortsatt tudelning, där industrin är stark medan det är tuffare i tjänstesektorn.

Regeringen har reviderat ned sin prognos för BNP-tillväxten i år något samtidigt som den reviderats upp något för 2022, jämfört med senaste prognosen i juni. Regeringen ser nu en BNP-tillväxt på 4,4 procent i år och 3,5 procent 2022.

”Vi har dock fortfarande en förhöjd osäkerhet i prognosen”, sade hon och pekade på risker från spridningen av deltavarianten liksom diverse flaskhalsar i ekonomin.

Flaskhalsarna kan också bidra till en högre inflation som kan strama åt ekonomin. Extrema väderhändelser är ytterligare en risk, framhöll finansministern.

Det finns även risker på uppsidan, framför allt det höga sparandet bland hushållen, som kan minska snabbare än väntat och därmed leda till en oväntat stark konsumtion.

Magdalena Andersson sade vidare att indikatorer talar för en återhämtning på arbetsmarknaden, medan SCB:s statistik är mer svårtolkad på grund av den stora metodomläggning som gjorts.

”Fler jobb är vår prognos”, sade hon.

Arbetslösheten väntas gradvisa sjunka tillbaka, till 7,7 procent nästa år. Många har det dock svårt på arbetsmarknaden och långtidsarbetslösheten är på en hög nivå, sade finansministern.

De offentliga finanserna stärks de kommande åren, från ett underskott på 1,8 procent i år till 0,6 procents underskott 2022, med reformer på 74 miljarder kronor i kommande budget.

2023 väntas det strukturella överskottet vara tillbaka i linje med överskottsmålet.

Den offentliga skulden sjunker gradvis de kommande åren och nådde inte över 40 procent av BNP under krisen, sade Magdalena Andersson vidare.