Räntan En fortsatt starkt stigande inflation gör att Riksbanken sannolikt kommer att öka åtstramningstakten vid det penningpolitiska mötet den 29 juni, där räntebeskedet offentliggörs dagen efter, den 30 juni.  

Vid föregående möte, i april, höjde Riksbanken styrräntan med 25 punkter, vilket var tidigare än många hade väntat. Banken signalerade samtidigt ”gradvisa” höjningar framöver, ”ytterligare två till tre gånger i år”. Men en enig analytikerkår räknar nu med att ”gradvisa” höjningar inte kommer att räcka.

Enligt Infronts prognosenkät väntar samtliga av sju tillfrågade ekonomer att styrräntan höjs med 50 punkter nu, till 0,75 procent.

”Sämre utsikter för tillväxt”

Jämfört med i april har utsikterna för tillväxt och inflation försämrats tydligt såväl i Sverige som i omvärlden, och Riksbanken kommer säkerligen att behöva sänka tillväxtprognoserna samtidigt som inflationsprognoserna åter måste justeras upp. Men frågan är förstås hur direktionen väljer att agera på de försämrade utsikterna.

Riksbankschefen Stefan Ingves sade den 10 maj att Riksbanken då inte såg framför sig att de kommer att höja styrräntan med mer än 25 punkter vid något möte. Han tillade dock samtidigt att Riksbanken hade ”superfokus” på KPI-statistiken för april, som skulle publiceras två dagar senare.

När så aprildata, den 12 maj, visat att KPIF-inflationen steg till 6,4 procent, över de 5,9 procent som antogs i Riksbankens aprilprognos tvingades Ingves konstatera att inflationen inte bara var högre än väntat utan också ”förhållandevis bred”. Men han lät fortsatt skeptisk om större räntehöjningar än 25 punkter.

”Inte ta i så man kräks”

”Det finns inget egenvärde i att ta i så man kräks. Det viktiga är riktningen under överskådlig tid”, sade han timmarna efter att statistiken publicerats. Han tillade att Riksbanken får hantera läget allt eftersom beroende på var de befinner sig.

Vice riksbankschefen Anna Breman antydde dock en viss beredskap för större räntehöjningar i samband med ett anförande den 9 juni. Hon konstaterade att ”inflationen är både för hög och för bred”.

”Vi kommer att behöva fortsätta agera. Exakt hur mycket kommer att bero både på mer info vi kommer få innan mötet, men också på hur prognosen ser ut. Den processen är vi inne i nu”, sade hon.

På en fråga om styrräntan kan komma att behöva höjas 50 punkter vid junimötet svarade hon:

”Vi kan inte utesluta något i det här läget.”

Ny kalldusch

SCB:s inflationsdata för maj, den 14 juni, blev ännu en kalldusch; KPIF-inflationen steg till 7,2 procent, väl över de 6,3 procent som Riksbanken räknat med. KPIFXE-inflationen (som exkluderar energi) steg samtidigt till 5,4 procent, klart över Riksbankens prognos på 4,8 procent.

Stefan Ingves fortsatte ändå dagen efter statistiken att i åtminstone någon mån dämpa ränteförväntningarna, detta när marknaden börjat prisa in höjningar med långt mer än 50 punkter vid varje återstående möte i år. I en intervju med P4 Radio Stockholm sade han visserligen att räntan behöver höjas, men tillade ändå att Riksbanken inte ser några ”enorma” räntehöjningar framför sig.

Nu är det förstås inte självklart vad riksbankschefen menar med ”enorma” räntehöjningar, men analytikerkåren räknar åtminstone med att det kan komma fler höjningar större än ”normala” (gradvisa?) 25 punkter även efter detta möte.

Prognos på 1,5 procent vid nyår

Enligt Infronts konsensusprognos (median) väntas styrräntan ha höjts till 1,50 procent vid årsskiftet, vilket skulle betyda åtminstone en till 50-punktershöjning i höst. Å andra sidan räknar ekonomerna också med att Riksbankens nya räntebana kommer att toppa redan om ungefär ett år, på 1,75-2,50 procent.

Nordea räknar nu med att Riksbanken höjer styrräntan med 50 punkter vid vart och ett av de återstående penningpolitiska mötena i år, nu i juni samt i september och november.

Chefsanalytikern Torbjörn Isaksson konstaterar i ett kundbrev att huvudscenariot i Riksbankens aprilrapport är överspelad.

”Inflationen har varit högre än väntat och prognosmissarna räknas i procentenheter snarare än i tiondelar”, skriver han, och tillägger att utvecklingen har större likheter med Riksbankens alternativscenario i aprilrapporten, ett scenario som innehöll räntehöjningar till 1,50 procent vid årsskiftet och en styrränta på omkring 2,5 procent i slutet av 2023.

”Fyra gånger högre inflation”

”På kort sikt är prisökningarna till och med ännu högre än Riksbankens alternativscenario. Enligt vår bedömning är KPIF-inflationen nära 8 procent de närmaste månaderna, dvs. nästan fyra gånger högre än 2-procentsmålet. Dessutom är det framför allt tjänsteinflationen som har varit överraskande hög” skriver Isaksson.

”I kombination med ovanligt goda lönsamhetsomdömen i näringslivet indikerar det att den inhemska inflationen har tagit fart. Det finns även allt fler tecken på att löneökningarna är på väg att växla upp mer än vad Riksbanken är bekväm med”, fortsätter han.

Inflationsuppgången framstår därmed som mer varaktig och i större utsträckning driven av inhemska faktorer som Riksbanken lättare kan påverka. Det talar för att Riksbanken stramar åt ännu snabbare än vad som indikeras i alternativscenariot.

Torbjörn Isaksson påpekar också att osäkerheten om såväl inflationen som penningpolitiken är fortsatt stor.

Utesluter inte räntehöjning med 75 punkter

”Det finns flera andra tänkbara alternativ för när räntan kan höjas. Till exempel kan en räntehöjning med 75 punkter inte uteslutas den 30 juni. Ett annat tänkbart scenario är att räntan höjs mellan de ordinarie penningpolitiska mötena, till exempel i mitten av augusti efter att inflationsutfallen för juni och juli har publicerats”, skriver han.

Ekonomerna på Danske Bank konstaterar också att Riksbankens alternativscenario från i april nu verkar mer troligt, och de räknar också med att Riksbanken höjer räntan med 50 punkter i juni, september och november.

”Risken för ännu större höjningar än 50 punkter (75 punkter) bör inte ignoreras men vi ser inte det som något huvudscenario eftersom det kräver signifikant högre inflationsutsikter”, skriver Danske-ekonomerna i ett kundbrev.

”Bara fem möten per år”

De tillägger dock att ett argument för större räntehöjningar är att Riksbanken ”bara” har fem penningpolitiska möten per år, ”och därmed kan de behöva höja mer aggressivt för att kompensera för att de håller färre möten” än andra centralbanker.

Swedbank räknar också med att Riksbanken höjer styrräntan med 50 punkter nu i juni, men att den därefter växlar ner till 25 punkter vid varje möte till och med i april 2023.

”Risken för en räntehöjning om 50 punkter även i september har dock ökat efter det senaste inflationsutfallet och sannolikt är toleransen för ytterligare avvikelser på uppsidan ytterst begränsad”, skriver Swedbank-ekonomerna i ett kundbrev.

SEB tror att Riksbanken höjer med 50 punkter i juni och september för att därefter växla ner till 25 punkter i november, vilket skulle föra upp styrräntan till 1,50 procent i slutet av året.

”Inflationen har fortsatt att överraska på uppsidan och inflationsförväntningarna stiger också”, skriver SEB-ekonomerna i ett kundbrev.

De tillägger att BNP-utfallen har varit svaga, men Riksbanken kan ändå hänvisa till att många indikatorer ändå antyder att BNP kommer att öka mer andra kvartalet.

”Än viktigare, arbetsmarknaden fortsätter vara mycket stark, med vissa indikationer på att arbetslösheten kan vara lägre än Riksbankens prognos i juni. Stigande energipriser och en svag krona gör Riksbanken mindre tolerant för fortsatt kronförsvagning”, skriver SEB-ekonomerna.

Delade meningar

Meningarna är samtidigt delade bland ekonomerna om Riksbankens återinvesteringar av förfallande värdepapper i portföljen. I april beslutade Riksbanken att sluta köpa statsskuldväxlar och sänka takten i återköpen av obligationer, till 37 miljarder kr under andra halvåret.

Swedbank tror nu att återköpstakten nu kommer att justeras så att köpen halveras under fjärde kvartalet, till 9,25 miljarder kr. Nordea går längre och tror att inga förfall återinvesteras från och med tredje kvartalet. Danske Bank tror däremot inte på någon ny sänkning av återköpstakten nu, även om det inte kan uteslutas.