Olja Oljepriserna faller på måndagen till den lägsta nivån på nästan ett år. Nedgången speglar konjunkturoron på marknaden, enligt Handelsbankens råvaruanalytiker Christian Kopfer som tror på ännu lägre prisnivåer framöver.

Under måndagen backar oljepriserna runt 3 procent. Nordsjöoljan brent handlas till strax över 81 dollar per fat medan priset på Texasoljan WTI ligger på omkring 74 dollar, den lägsta nivån sedan 4 januari respektive 22 december förra året.

Oljepriserna har fallit kraftigt under senare delen av hösten och tappat mer än 20 procent de tre senaste månaderna. Nedgången förklaras av oron för en kommande lågkonjunktur på marknaden, enligt Handelsbankens råvaruanalytiker Christian Kopfer.

– Industriella transporter står för en stor del av efterfrågan på olja, och likaså plastindustrin. Sedan har vi den andelen som drivs av efterfrågan från privatpersoner, som brukar vara mindre volatil, men där kan man också anta en viss nedgång i efterfrågan med tanke på de stigande räntorna och det höga inflationstrycket, säger han.

Prisfallet har förstärkts efter helgens oroligheter i Kina där det blåst upp protester mot regimens långtgående coronarestriktioner, tillägger Christian Kopfer.

– Kina är världens största importör av råolja, säger han.

Dessutom har USA och Venezuela nått en överenskommelse som bland annat innebär att oljejätten Chevron tillåts verka i det sydamerikanska landet igen. Venezuelas oljeproduktion har bara varit “en fraktion” av historiska nivåer sedan USA skärpte sanktionerna mot landet år 2019, enligt Handelsbankens analytiker.

Christian Kopfer och Handelsbanken räknar med att priserna på olja och andra råvaror fortsätter nedåt under början av nästa år på grund en svagare konjunktur.

Vidare påtalar han att Opec+ har ett stort inflytande över prisutvecklingen på olja, men det är högst oklart hur oljekartellen kommer att agera framöver.

I ett mer långsiktigt perspektiv finns det strukturella trender som talar för högre oljepriser, enligt Christian Kopfer. Efterfrågan på olja fortsätter att stiga, men intresset för att investera i ny produktion är samtidigt svagt.

– De konjunkturella priseffekterna kommer vi att fortsätta se under 2023 medan det strukturella snarare handlar om 2024, 2025 och 2026. Risken är stor för att vi återigen går mot oljepriser på 90 till 100 eller 110 dollar när marknaden balanseras eftersom det investeras mindre samtidigt som världen som helhet konsumerar mer och mer, säger han.

EU har tidigare meddelat en ny sanktionsrunda mot Ryssland som planeras att träda i kraft den 5 december. Sanktionspaketet förbjuder sjötransporter av rysk olja och EU-företag från att delta i oljeaffärer med landet över ett förutbestämt pristak, men på den punkten finns det ännu ingen överenskommelse.

Det går inte att säga hur sanktionerna kommer att påverka oljepriserna innan ett avtal finns på plats, konstaterar Christian Kopfer.

– Effekterna av det beror på vad man landar i för prisnivåer. Men ett pristak kommer inte att få avsedd effekt om inte omvärlden i breda termer sluter upp bakom det. Går exempelvis Indien och Kina inte med på ett pristak utan fortsätter att öka inköpen av rysk olja så riskerar hela konceptet att fallera, säger han, och fortsätter:

– Frågan är helt enkelt vad man klarar av att åstadkomma. Ryssland är en av världens tre största producenter tillsammans med Saudiarabien och USA. Om EU helt skulle lyckas stänga ute den ryska oljan från världsmarknaden skulle priserna rusa och det vill man också undvika.

För konsumenterna är oljepriserna kanske framför allt intressanta utifrån den starka kopplingen till drivmedelspriserna. När oljepriserna senast låg på dagens nivåer var drivmedelspriserna lägre.

Att bensin- och dieselpriserna trots det är högre i dag beror på att den svenska kronan försvagats under året, säger Christian Kopfer. Sedan årsskiftet har kronan tappat drygt 15 procent mot den amerikanska dollarn, vilken är den valuta som oljan handlas med på världsmarknaden.