Räntan Riksbankens räntehöjning var större än väntat, men vissa bedömare tycker att Riksbankens prognos för var räntorna toppar fortfarande ligger för lågt.

Det framgår av analytikerkommentarer efter beskedet att Riksbanken höjer styrräntan med 100 punkter till 1,75 procent. Analytiker hade väntat sig en höjning med ”bara” 75 punkter.

Samtidigt signalerar Riksbanken en lägre topp för räntorna än vad vissa bedömare förutspår. Enligt Riksbankens nya prognos kommer styrräntan inte att höjas till mer än 2,50 procent i slutet av 2023 och ligga kvar där under 2024.

Nordeas chefanalytiker Torbjörn Isaksson noterar att höjningen var den största sedan inflationsmålet infördes i mitten av 1990-talet och Nordea ändrar nu sin prognos för novembermötet till en höjning med 50 punkter, från tidigare prognos på 75 punkter. Riksbankens prognos pekar mot 50 punkter i november.

”Sammantaget överraskade Riksbanken och höjde räntorna mer än väntat. Riksbanken ligger långt efter kurvan och försöker nu komma ikapp. Penningpolitiken är verkligen frontladdad. Banken kommer att göra vad som krävs för att få ner inflationen, även om det leder till en lågkonjunktur. Riksbankens inflationsprognos är högre än vår uppfattning. Inflationsutsikterna är osäkra, men det är mindre risk att Riksbanken blir överraskad på uppsidan”, skriver Torbjörn Isaksson.

Swedbanks ekonomer håller däremot fast vid sin bedömning om Riksbanken höjer styrräntan med 75 punkter i november.

”Vi ser att inflationen kommer att fortsätta stiga under månaderna fram till Riksbankens beslut i november, och i och med att andra centralbanker kraftigt höjer räntorna kommer Riksbanken att bedöma det nödvändigt att gå med ytterligare en stor räntehöjning i november”, skriver Swedbank-ekonomerna i ett kundbrev.

Styrräntan skulle därmed toppa på 2,75 procent vid det penningpolitiska mötet i februari och Swedbank tror att den kommer att ligga kvar på den nivån fram till första halvåret 2024, ”där vi sedan ser möjligheten till en höjning på 25 punkter när inflationen avtar och tillväxten förblir svag”.

Öhman Fonder utesluter inte att styrräntan kommer att toppa på 3,5 procent under årsskiftet 2023/24.

”Orsaken till detta är att inflationen inte kommer ner så snabbt som Riksbankens prognos om cirka 2,0 procent 2024”, skriver Lars Kristian Feste, räntechef på Öhman Fonder, i en kommentar.

LO:s chefekonom, Laura Hartman, är kritisk och kallar beskedet ”olyckligt”.

”Ett olyckligt beslut. En hög inflation är ett allvarligt bekymmer för alla, särskilt för hushåll med små marginaler. Men andra åtgärder behövs”, säger hon i en kommentar.

Laura Hartman tycker det finns en risk för att räntevapnet skadar ekonomin och ökar arbetslösheten mer än den hjälper mot inflationen.

”Med tanke på att den höga inflationen i så hög grad drivs av internationella energi- och livsmedelspriser så är Riksbankens räntepolitik ett ineffektivt vapen som har potentiellt mycket skadliga effekter på svensk ekonomi och arbetslöshet. Vad som däremot skulle ha en mer kännbar effekt på inflation är mer direkta åtgärder mot de höga energipriserna”, säger Laura Hartman, som efterlyser mer direkta och snabba åtgärder mot de höga energipriserna.

Annars riskeras omställningen mot ökad elektrifiering som näringslivet anammat, enligt chefekonomen, som redan börjat se oroande tecken på fler varsel.

Katarina Lundahl, chefekonom på Unionen, tycker det är bra med en tydlig räntehöjning, men anser att Riksbanken behöver vara försiktig med ytterligare höjningar för att undvika risken att jobb försvinner i onödan.

”Riksbanken var sen på inflationsbollen. Men framåt kan Riksbanken bli överrumplade över att inflationstakten går ner snabbt. Risken är uppenbar att de framöver tar i för mycket och kyler av ekonomin mer än vad som behövs. Då tappar vi jobb och välstånd i onödan”, säger Katarina Lundahl i en kommentar.

Hon tillägger att hushållens konsumtion kommer tyngas kraftigt av höjda elräkningar, ”som så att säga gör en del av jobbet åt Riksbanken”.

Enligt Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB, skickar Riksbanken en varning till den nya regeringen, om att det är ”viktigt att olika politikområden inte drar för mycket åt olika håll”.

Han lyfter också fram formuleringen ”Om stödåtgärder (finanspolitiken) leder till högre efterfrågan kan penningpolitiken på kort sikt behöva bli något stramare”.