Inflation Fortsatt uppåtpress på energipriserna tryckte troligen upp KPIF-inflationstakten till den högsta nivån sedan hösten 2008 i september, och fortsatt uppåtpress är att vänta kommande månader. Det framgår av Infronts prognosenkät inför SCB:s släpp av inflationssiffror på torsdag förmiddag kl 0930. 

KPIF-inflationen väntas ha stigit till 3,0 procent i september från 2,4 procent i augusti. KPIF-inflationen exklusive energi (KPIFXE) väntas samtidigt ha stigit till 1,7 procent från 1,4 procent.

Riksbankens prognoser i den penningpolitiska rapporten i september antydde en KPIF-inflation på 3,0 procent i september och en KPIFXE-inflation på 1,7 procent.

I augusti steg KPIF-inflationen till 2,4 procent från 1,7 procent i juli. Det var långt över Riksbankens då aktuella prognos (från i juli) som pekade mot 1,4 procent i augusti. KPIFXE-inflationen steg samtidigt till 1,4 procent, från 0,5 procent i juli, vilket även det var väl över de 1,0 procent som Riksbanken hade räknat med i juliprognosen.

Skenande elpriser fortsätter stå i centrum för den överraskande snabba uppgången i den generella prisökningstakten i Sverige. Enligt Danske Bank kan elpriserna ha stigit 7 procent mellan augusti och september. De räknar också med att energipriserna fortsätter upp i oktober, då med fordonsbränsle som viktig drivkraft.

Utöver elpriserna räknar Danske Bank med någorlunda säsongsnormala prisökningar för kläder samt hotell och restaurang, som motverkas av säsongsnormala nedgångar för fritid och transport.

”De sista två har dock betett sig mycket annorlunda jämfört med det normala så här långt i år, därmed är osäkerheten hög”, skriver Danske-ekonomerna i ett kundbrev.

Enligt ekonomerna på Swedbank bidrar samtliga undergrupper positivt till KPIF-inflationen i september. ”Utmärkande är dock energipriserna som väntas lyfta KPI med dryga 1 procentenhet”.

De räknar också med att elprisernas årstakt fortsätter att stiga ”en bra bit in på 2022” innan baseffekter åter sänker ökningstakten.

Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, bedömer att energiprisernas bidrag till KPIF-inflationen var 1,3 procentenheter i september.

”Energipriserna är verkligen temat på de globala finansmarknaderna för närvarande, eftersom de lyfter inflationen, påverkar BNP-tillväxten liksom utsikterna för penningpolitiken”, skriver han i ett kundbrev.

Enligt Nordeas prognos fortsätter KPIF-inflationen också uppåt de kommande månaderna, för att toppa på 3,5 procent i november (Riksbankens prognos för november än 3,15 procent).

Torbjörn Isaksson noterar samtidigt att den stigande inflationen har lett till att räntemarknaden nu prisar in en full räntehöjning, 25 punkter, till slutet av 2022. Nordea gör dock en annan bedömning.

”Även om vi räknar med att den högre inflationen och den starka ekonomin kommer att leda till att Riksbanken ändrar sin penningpolitiska hållning så tror vid att en reduktion av balansräkningen är mer sannolikt än en räntehöjning”, skriver Torbjörn Isaksson.