Inflation Den svenska KPIF-inflationen väntas ha växlat ned i juli till följd av lägre energipriser, men till nivåer fortsatt långt över Riksbankens prognos. Den underliggande inflationen, exklusive energipriser, väntas ha stigit ytterligare.

KPIF-inflationen steg till 8,5 procent i juni, från 7,2 procent i maj, högsta sedan juli 1991. Den väntas nu ha dämpats till 8,1 procent i juli, enligt Infronts analytikerenkät.

Den underliggande inflationen, KPIF-inflationen exklusive energi (KPIFXE), väntas däremot fortsatt stiga, till 6,6 procent från 6,1 procent i juni. Detta skulle i så fall vara det högsta utfallet sedan december 1991.

Riksbankens prognos, från den penningpolitiska rapporten i slutet av juni, är en KPIF-inflation på 7,6 procent i juli och en KPIFXE-inflation på 5,8 procent.

Handelsbanken räknar med att lägre energipriser får KPIF-inflationen att sjunka tillbaka i juli, till 8,2 procent, samtidigt som KPIFXE-inflationen stiger till 6,5 procent. Bankens prognoschef Johan Löf påpekar i ett marknadsbrev att det skulle innebära att skillnaden mot Riksbankens prognos i båda fallen ökar från i juni.

”Och det slutar inte där”, skriver han och påpekar att Handelsbanken räknar med att skillnaden dessutom fortsätter att öka så att KPIFXE-inflationen nästa sommar är runt 2 procentenheter över Riksbankens nuvarande prognos.

Johan Löf konstaterar att det visserligen finns en del tecken på ett minskat pristryck i industrin, mot bakgrund av sjunkande råvarupriser, men att andra drivkrafter för inflationen nu tagit över – bland annat löner.

”Den senaste tiden tycks en löneglidningstrend ha inletts, med totala löneökningar som tydligt överstiger nivåerna i de centrala avtalen. Företag har redan nämnt inhemska kostnader som en av många anledningar bakom sina prisökningar och till detta kan läggas de högre löneökningarna”, skriver han.

Han påpekar att företagens inflationsförväntningar stigit kraftigt och att företag nu, för ovanlighets skull, anger konkurrenters beteenden som en anledning till att höja, inte sänka, priserna. Att döma av höga lönsamhetsomdömen verkar företagen också kunna föra ökade kostnader vidare.

”Frågan är hur länge denna envist höga inflation består, nu pekar vår ‘nowcast’ mot hela 2023 ut”, skriver Johan Löf och tillägger att mycket talar för än kraftigare åtstramningar från Riksbanken än de hittills signalerat, där en 75-punktershöjning i september är möjlig, även om Handelsbankens officiella prognos är 50 punkter.

Även Swedbank räknar med att KPIF-inflationen sjunker i juli, till 8,3 procent, till följd av lägre priser på el och drivmedel. Men det blir en ”kortvarig respit” innan stigande gaspriser i Europa får elpriserna att skjuta i höjden senare i år.

”Vi har sammantaget reviderat upp inflationsprognosen för återstoden av året och förutspår nu att KPIF når över 9 procent i årstakt under det fjärde kvartalet. Den enskilt viktigaste förklaringen till upprevideringen är den anmärkningsvärda situationen på gasmarknaden med strypta leveranser från Ryssland och kraftiga prisökningar som följd”, skriver Swedbanks analytiker Carl Nilsson och Knut Hallberg i ett marknadsbrev.

Samtidigt spår Swedbank att kärninflationen, KPIFXE, i fortsätter upp till 6,7 procent i juli, vilket skulle innebära att gapet mot Riksbankens prognos vidgas.

Swedbank tror att den höga inflationen får Riksbanken att höja styrräntan med 75 punkter vid nästa möte i september.

SCB publicerar juli-KPIF fredagen den 12 augusti, klockan 8.00.