Konjunktur Centralbanker världen över, däribland svenska Riksbanken, har nu en delikat balansakt framför sig när de ska försöka få ned den höga inflationen utan att putta ned ekonomin i en djup lågkonjunktur, säger analytiker till Nyhetsbyrån Direkt. Och för svensk del är det framför allt bostadsmarknaden som är risken när Riksbanken nu väntas gå fram med en rekordsnabb räntehöjningscykel.

”Det kommer att bli svårt att mjuklanda ekonomierna, inte minst i USA kommer det nog att krävas att den ekonomiska aktiviteten svalnar av ordentligt om man ska få ned inflationen. Det har Federal Reserve också sagt. Men även i Sverige kommer det nog att krävas en lägre ekonomisk aktivitet för att företag inte ska ha lika lätt att föra vidare kostnadsökningar”, säger Handelsbankens chefekonom Christina Nyman till Nyhetsbyrån Direkt.

Hon tillägger att det kommer att bli en svår balansakt för Riksbanken att göra tillräckligt för att få ned inflationen, men utan att ta i för mycket.

”Svensk ekonomi har aldrig varit mer räntekänslig och det är väldigt svårt att veta när höjningarna kommer att bita för mycket, så att ekonomin går ned mer och arbetslösheten stiger mer än vad som krävdes för att få ned inflationen. Det vet man egentligen först i efterhand”, säger hon.

Samtidigt påpekar hon att det är dåligt med alternativ till räntehöjningar.

”Det finns också risker med att agera för lite. En löne-prisspiral skulle komma med stora kostnader. Det är det som är balansgången för Riksbanken”, säger hon.

Som om det inte var nog med att stigande skulder gett en rekordstor räntekänslighet väntas Riksbanken också gå fram rekordsnabbt med räntehöjningar i närtid. Handelsbanken tror att Riksbanken höjer styrräntan med 50 punkter både nu i juni och vid efterföljande möte i september, en prognos som delas av många bedömare.

”Hastigheten i räntehöjningarna är nog så viktig som själva nivån. Nu har vi haft en 25-årig trend av sjunkande räntor och boendeutgifter – och dessutom en låg inflation. Nu när allt det vänds snabbt är det väldigt svårt att veta vilka beteendeförändringar det kan föra med sig”, säger Christina Nyman.

Handelsbanken tänker sig sedan att Riksbanken fortsätter med 25-punktersshöjningar vid varje möte fram till april 2023, då styrräntan når 2,00 procent.

”Det innebär att ränteutgifterna som andel av hushållens inkomster då kommer att vara högre än när Riksbanken hade en styrränta på 4,75 procent under 2008. Det gör att hushållen måste dra ned på sin konsumtion samtidigt som det ökar riskerna på bostadsmarknaden. Risken finns att om priserna väl börjar falla kan det sätta i gång något som kan vara svårt att få stopp på”, säger Christina Nyman.

Handelsbankens prognos är att bostadspriserna sjunker 10 procent, men risken är att det blir ett större fall. De bedömer också att mixen av räntehöjningar och hög inflation kommer att ge en bred nedgång i ekonomin, globalt såväl som i Sverige, och de ser framför sig en svag tillväxt och stigande arbetslöshet under 2023.

Tor Borg, analyschef vid Byggfakta och Citymark analys, säger till Nyhetsbyrån Direkt att Riksbanken ganska snart skulle kunna hamna i ett läge där de måste väga inflationsbekämpning mot risker för konjunkturen.

”Riksbanken måste så klart fortsätta med räntehöjningar för att dämpa inflationstrycket, men vi har en ekonomi som är mer räntekänslig än någonsin, med en väldigt räntekänslig bostadsmarknad som betyder mycket för hushållens ekonomi. Riksbanken kan hamna i läget att de måste väga inflationsförväntningar kring 2 procent mot risken för att de knuffar ned ekonomin i en ordentlig recession. Det dilemmat kan uppstå redan om något halvår”, säger han.

Han påpekar att bostadsmarknaden redan bromsat in rätt markant, och det trots att rörliga bolåneräntor knappt har stigit ännu. Den allt högre inflationen har fått bedömare att skruva upp sina prognoser för räntehöjningar, där många, liksom Handelsbanken, är inne på att det nu kan komma ett par 50-punktershöjningar. Det skulle innebära 1 procentenhets högre styrränta om tre månader.

”Då har vi 1 procentenhets högre bolåneränta. Det kan bli en intressant höst. Går man för fort fram med räntehöjningar för att dämpa inflationen kommer man att framkalla ett rätt stort prisfall på bostadmarkanden, som kommer att dra med sig hela ekonomin ned”, säger Tor Borg.

Han säger att nu testas, för egentligen första gången, såväl den svenska ekonomins räntekänslighet som Riksbankens tolerans för fallande bostadspriser.

”Allt beror på hur mycket och snabbt räntorna stiger. 10 procents nedgång i bostadspriserna har nog Riksbanken inga problem med, men faller priserna 25 procent skulle de nog börja bli nervösa. Jag tror inte att det kommer att hända, men i ett sådant läge är det svårt att se att de kan gå vidare med räntehöjningar”, säger Tor Borg.

Martin Enlund, oberoende analytiker vid Under Orion, tror att det blir väldigt svårt för centralbankerna att få till en mjuklandning.

”Tittar man på USA har Federal Reserve historiskt aldrig lyckats få ned en inflation på över 4 procent utan att framkalla en recession. Man kan ju alltid hoppas att det blir annorlunda denna gång, men det verkar långsökt att tro att de skulle kunna mjuklanda den allvarliga situation som de själva försatt sig i på grund av den mångåriga politiken med låga räntor som tryckt upp priset på allt och skapat vad många kallat för en allting-bubbla. Jag skulle gissa att vi går mot en recession i USA och kanske också globalt”, säger han.

Han säger att kombinationen av exempellösa stimulanser och utbudsbegränsningar, även de senare politiskt skapade i många fall, lett fram till dagens höga inflation.

”Om man skulle agera för att lösa utbudsstörningarna, genom att exempelvis återstarta kärnkraftverk och ge trovärdiga incitament för att utvinna mer gas och olja, skulle en mjuklandning bli mer sannolik och inflationsproblemen delvis lösas av sig själva. Men när man inte gör det får man sänka inflationen på annat sätt och då blir det genom att göra alla fattigare – genom att sänka värdet på aktier och fastigheter och därigenom dämpa efterfrågan”, säger Martin Enlund.

Han tillägger att samma sak som gäller i USA i stort sett även gäller i Sverige, men att det här är mer via bostadspriserna som penningpolitiken dämpar ekonomin.

”Vi har ju redan sett hur bostadspriserna börjat svalna av och svenskarna är även rätt tungt investerade i allehanda börsprodukter”, säger han.