Riksbanken Den oförtrutna uppgången i underliggande inflation gör att Riksbanken sannolikt kommer att höja styrräntan med 75 punkter vid policymötet den 23 november (räntebesked och penningpolitisk rapport den 24 november), vilket blir riksbankschef Stefan Ingves sista.

Vid föregående möte, i september, slog Riksbanken till med en 100-punktershöjning, den största räntehöjningen på 30 år. Förväntningarna låg på 75 punkter, men det hade talats om 100 som en möjlighet.

Riksbanken räntebana från i september indikerar en 50-punktershöjning nu i november, men de flesta analytiker tror inte att det kommer att vara tillräckligt.

Enligt Infronts prognosenkät väntar åtta av nio tillfrågade ekonomer att styrräntan höjs med 75 punkter nu, till 2,50 procent, medan en tror på 50 punkters höjning och flera andra är inne på att det också kan bli 100 punkter igen.

Diskussionen tidigare var om Riksbanken skulle höja med 50 eller 75 punkter, men efter att KPIF-inflationen exklusive energi (KPIFXE) överraskat rejält på uppsidan i oktober är det nu snarare mellan 75 och 100 som många riksbanksbevakare tvekar.

KPIF-inflationen, som är Riksbankens målvariabel, sjönk visserligen tillbaka i oktober och var lägre än Riksbankens prognos, men det berodde enbart på att elpriserna vänt ned. Kärninflationen KPIFXE fortsatte upp mer än väntat, till 7,9 procent, 0,5-procentehter över Riksbankens prognos.

Bild: Svensk inflation

”Vi håller fast vid vår prognos om en 75-punktershöjning men riskerna för 100 punkter igen är nästan lika stor samtidigt som chansen för en 50-punktershöjning, som åtminstone såg möjlig ut före oktober-KPI, nu ser mycket avlägsen ut”, skriver SEB-ekonomerna Olle Holmgren och Seyran Naib i ett marknadsbrev.

De ser flera faktorer som gör att det ändå tippar över mot 75 punkter: en mindre expansiv finanspolitik i budgeten för 2023, måttliga lönekrav inför avtalsrörelsen, mer tecken på en vikande tillväxt samt mindre hökaktiga centralbanker internationellt, framför allt ECB.

Inte heller Handelsbanken och Swedbank vill helt utesluta att det kan bli en till 100-punktershöjning, men Handelsbanken påpekar att det faktum att andra centralbanker nu börjar dra ner takten i räntehöjningarna kan mana Riksbanken till en viss återhållsamhet. Marknadens prissättning indikerar att det är i stort sett jämnt skägg mellan 75 och 100 punkters höjning.

Teknikföretagen tror som enda bedömare på att styrräntan höjs med 50 punkter, men Danske Bank ser också en 50-punktershöjning som tänkbar, kanske i så fall i kombination med att Riksbanken signalerar fler höjningar längre in i 2023.

Flera bedömare är också inne på att direktionen kan vara splittrad om räntehöjningens storlek, där Anna Breman och Martin Flodén kan tänkas vara mjukare och Henry Ohlsson (ultrahök, enligt Capital Economics) vilja gå hårdare fram.

Den enda från Riksbankens direktion som hann med att kommentera inflationsutfallet för oktober var Martin Flodén. Han sade till journalister samma dag att inflationen gått åt båda hållen sedan det senaste räntemötet.

”Den underliggande inflationen kom i dag in högre än i vår prognos. Det tyder på att det finns ett underliggande inflationstryck som vi verkligen måste åtgärda. Samtidigt är det viktigt att energipriserna blivit lägre och enligt marknadsprissättningen förväntas bli lägre framöver än vi trodde förut”, sade han.

Nordea menar att prognosen om en räntehöjning med 75 punkter cementerats av oktoberinflationen.

”Under en period tycktes det som att vi hade de snabbaste prisökningarna bakom oss. Dessvärre kom förhoppningarna på skam i och med inflationsutfallet för oktober. Priserna steg snabbt och på bred front. Siffrorna lär oroa Riksbanken och stärker bilden av att styrräntan höjs med 75 punkter”, skriver Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson i ett marknadsbrev.

Han tillägger att även Riksbankens egen företagsundersökning gav många signaler om kraftiga prishöjningar i närtid och att både Federal Reserve och ECB hunnit med varsin 75-punktershöjning efter Riksbankens senaste räntebesked, även om det kommer allt fler signaler om att de ämnar slå av på höjningstakten.

Capital Economics skriver i ett marknadsbrev att framåtblickande indikatorer också pekar mot ett fortsatt starkt inflationstryck. Aktörer på penningmarknaden ser fortsatt en inflation något över målet på fem års sikt och prisindex i industri-PMI är fortsatt högt, på 69, även om det kommit ned på sistone. Dessutom är arbetsmarknaden stram, vilket är en uppåtrisk för löneökningarna.

En räntehöjning med 75 punkter från Riksbanken skulle ta styrräntan till 2,50 procent, högsta sedan hösten 2008. Detta i den i särklass snabbaste räntehöjningscykeln under inflationsmålets tid – 250 punkter på sju månader.

Bild: Riksbanken räntehöjningscykler, med 75 punkter i november

Riksbanken egen räntebana från september pekar på att styrräntan höjs till en topp på 2,52 procent under det andra kvartalet 2023, där den sedan ligger kvar ett år innan den viker av svagt ned – och alltså indikerar att räntan sänks igen. Den har en slutpunkt på 2,35 procent det tredje kvartalet 2023.

Beträffande den nya räntebana som Riksbanken ska publicera tror analytikerna att den nu kommer att signalera ytterligare en till två räntehöjningar under 2023, till en topp på 2,75-3 procent. Sedan väntas den liksom nuvarande bana luta ned så att den signalerar att räntan kommer att sänkas senare under prognosperioden.

Bedömningen bland analytikerna själva är också att styrräntan kommer att höjas ytterligare i början av 2023, till en topp på just 2-75-3,00 procent. Många är sedan inne på att det kommer att följas av räntesänkningar, kanske med start redan nästa höst, men mer troligt under 2024.

Förutom ränteändringar riktas också intresse mot vad Riksbanken ska göra med sin balansräkning. Nuvarande besked är att låta balansräkningen krympa i takt med att obligationer löper ut, men en möjlighet är att liksom en del andra centralbanker aktivt sälja obligationer. Nordea ser det som ett alternativscenario.