Fed Federal Reserve kommer med all säkerhet inte ändra styrräntan, målnivån för Fed funds, vid FOMC-mötet den 14-15 december. Däremot är det mycket troligt att policyhållningen ändå stramas åt genom att takten i nedtrappningen av tillgångsköpen (taper) snabbas upp, vilket i sin tur kan öppna för tidigare räntehöjningar. Det framgår av prognosbrev från ett antal banker inför FOMC-mötet. Besked kommer kl 20 svensk tid. 

”I skarp kontrast till det överraskande duvaktiga novembermötet räknar vi med att Fedledamöterna kommer att utnyttja decembermötet till att lägga grunden för en markant stramare policy kommande år”, skriver Capital Economics i ett kundbrev.

De räknar nu med att Fed kommer att slopa beskrivningen av inflationen som ”övergående” (transitory) i pressmeddelandet i samband med räntebeskedet, och att taperingprocessen snabbas upp så att den kan avslutas i vår snarare än till sommaren.

”I respons till Feds hökaktiga skifte reviderar vi upp vår ränteprognos markant. Vi räknar nu med att Fed höjer räntan två gånger 2022, följt av fyra gånger 2023, i en åtstramningscykel som tar upp räntan till över 2 procent 2024”, skriver Capital Economics

Vid föregående FOMC-möte, den 2-3 november, meddelade kommittén, som väntat, att taperingprocessen skulle starta. De månatliga köpen av värdepapper skulle minskas med 15 miljarder dollar per månad vilket skulle innebära att köpen avslutas i mitten av 2022. Den höga inflationen bedömdes dock, i november, fortsatt vara beroende på faktorer ”som väntas vara övergående”.

Fedchefen Jerome Powell sade vid presskonferensen att ekonomin gjort framsteg mot Feds mål och att tillgångsköpen därmed kunde börja trappas ner. Han påpekade dock samtidigt att Fed skulle förbli uppmärksamma mot risker, och att policyn skulle fortsätta stödja den ekonomiska återhämtningen.

Powell betonade samtidigt att beskedet om tapering inte innebar någon signal om styrräntan, och att Fed kan vara tålmodiga med räntehöjningar. På en fråga om marknadens dåvarande prissättning av snabbare räntehöjningar svarade Fedchefen: ”det är dags för taper, det är inte dags att höja räntan”.

Marknaden tolkade budskapen som duvaktiga i förhållande till vad som prissatts på marknaden, den tvååriga statspappersräntan bröt en tidigare uppåttrend och sjönk från nivåer över 0,5 procent till under 0,40 procent som lägst fredagens efter mötet.

Men bara kort efter novembermötet började det komma efterlysningar om en snabbare taperingprocess från flera ledande Fedföreträdare, och när sedan även Jerome Powell gav stöd för sådana tankar vid en utfrågning i kongressen den 30 november var frågan inte längre om utan hur mycket snabbare tillgångsköpen kommer att trappas ner efter decembermötet.

Fedchefen sade att det var en bra tid att pensionera formuleringen ”övergående” beträffande inflationen, samt att han kunde tänka sig att avsluta taperingprocessen några månader tidigare.

Wall Street Journal (WSJ) skrev den 6 december att trots att det bara var fyra veckor sedan Fed satte i gång sin noga telegraferade plan att gradvis trappa ner obligationsköpprogrammet så planerar ledamöterna att accelerera processen redan vid mötet den 14-15 december, så att den kan avslutas i mars i stället för i juni.

”Det abrupta skiftet öppnar dörren för Fed att höja räntan nästa vår snarare än senare under året för att dämpa inflationen, vilket innebär en signifikant svängning av ordförande Powell strax efter att president Biden erbjöd honom en andra fyraårig mandatperiod att leda centralbanken”, skrev WSJ:s Fedreporter Nick Timiraos.

Han tillade att med ett sådant steg skulle Powell fokusera Feds ansträngningar mer mot att begränsa inflationen och mindre på att uppmuntra fortsatt sysselsättningstillväxt mot förpandeminivåer. Fed kan sannolikt också sluta beskriva inflationen som ”övergående” i pressmeddelandet och dessutom kanske förtydliga utsikterna för räntehöjningar nästa år.

En viktig förklaring bakom Fedchefens skifte i mer hökaktig riktning är med all sannolikhet den jobbrapport för oktober som publicerades endast två dagar efter Feds räntebesked den 3 november. Den visade att antalet sysselsatta steg med 571.000 personer, mer än väntade 400.000, och samtidigt reviderades den svaga septemberrapporten upp från 194.000 till 312.000.

Det kan ha varit tillräckligt för att stärka Fed i uppfattningen om att arbetsmarknadsvillkoret för en stramare hållning hade uppfyllts. Jobbrapporten för november var visserligen delvis svag, med endast 210.000 nya sysselsatta enligt statistiken från arbetsgivarna, men hushållsundersökningen angav en ökning med drygt 1,1 miljoner vilket bidrog till att pressa ner arbetslösheten till 4,2 procent, väl under väntade 4,5 procent, samtidigt som arbetskraftsdeltagandet steg till 61,8 procent, från 61,6 procent i oktober.

Capital Economics konstaterar att arbetslösheten därmed redan ligger inom det intervall på 3,5-4,5 procent som är ledamöternas prognos på längre sikt.

Även i övrigt har mycket av inkommande data efter novembermötet gett stöd åt de mer hökaktiga Fedledamöternas hållning, den reala konsumtionen har återhämtat sig och inflationen fortsätter uppåt från redan höga nivåer.

Capital Economics noterar visserligen indikationer på utbudsbrister håller på att lätta, vilket borde begränsa fortsatta prisökningar, och energipriserna har börjat falla tillbaka från toppnoteringarna i oktober.

De påpekar visserligen att den säsongsmässiga ökningen i antalet virussmittade som verkar vara på gång i nordöstra USA och i mellanvästern, liksom osäkerheten runt den nya omikronvarianten, innebär nedåtrisker mot utsikterna.

”Men när marknaderna är oberörda så kommer det inte att influera Feds beslut i december när dessutom ordförande Jerome Powell och andra ledamöter också noterat potentialen för att en ny pandemivåg kan förvärra problemen för leveranskedjorna och öka på pristrycket”, skriver Capital Economics seniorekonom Michael Pearce i kundbrevet.

Ekonomerna på ING noterar för sin del att Fed, i november, påpekade att takten i nedtrappningen av tillgångsköpen kunde justeras om det ”motiveras av förändringar i de ekonomiska utsikterna”.

”Det ser nu ut att vara fallet. När hushåll, företag, politiker och i stort sett alla regionala Fedchefer låter alltmer oroliga över inflationen har Jerome Powell också signalerat att även han tror att en snabbare ‘normalisering’ av policyn redan krävs när KPI-inflationen är snubblande nära 7 procent”, skriver ING-ekonomerna i ett kundbrev.

De tror, liksom flertalet andra ekonomer att Fed nu kommer att fördubbla takten i nedtrappningen av tillgångsköpen, till 30 miljarder dollar per månad, vilket skulle innebära att taperingprocessen avslutas i mars.

Om taperingprocessen avslutas i mars är nästa fråga för Fed sannolikt när räntan kommer att höjas. Fedchefen i St Louis, James Bullard, har visserligen talat om att också låta balansräkningen börja krympa men än så länge är han ganska ensam om det.

I Fedledamöternas senaste prognos, i september, var medianprognosen att styrräntan skulle höjas en gång (med 25 punkter) under 2022 och därefter tre gånger under såväl 2023 som 2024. Men med ett snabbare avslut för taperingprocessen räknar många nu med att ledamöternas nya prognoser kommer att peka på fler räntehöjningar tidigare i processen.

Ekonomerna på ING har tidigare räknat med två räntehöjningar från Fed under 2022, och i de utsikter för 2022 som de publicerade nyligen konstaterade de att om det inte hade varit för omikron så hade prognosen justerats upp till 3 höjningar under nästa år.

”Trots allt, vi förutser en real tillväxt om 4,4 procent och en inflation på 4,5 procent, något som få skulle hävda är kompatibelt med idén att hålla räntan nära noll”.

”så här långt tyder det mesta på att omikron inte kommer att få den globala återhämtningsstoryn att spåra ur, men det råder ännu osäkerhet. Men oavsett detta, den där prognosen om tre höjningar ser allt mer sannolik ut”, fortsätter de.