Inflationen Det finns tre skäl till att inflationsutsikterna fortfarande är oroande - fortsatta problem i globala leveranskedjor till följd av pandemin, att kriget i Ukraina har förvärrat uppgången i råvarupriserna och att prissättningskraften verkar ha återkommit till arbetsmarknaden.

Det skriver David Hooker, senior portföljchef, och Simon Down, senior investeringsspecialist, båda på BNY Mellon Investment Management’s Insight Investment i en analys.

De konstaterar att inflationen har rakat i höjden runt om i världen och att prognoserna har rört sig skarpt uppåt. Samtidigt har centralbankerna undervärderat inflationstrycket och förvärrat sina policymisstag.

”Risk för ihållande inflation längre än väntat”

Nu håller centralbankerna på att vakna upp, men det är från ett ”extremt duvaktigt läge”, enligt de två, som gör bedömningen att det finns en risk för att inflationen kommer att vara ihållande hög längre än väntat.

De tycker att centralbankerna ”oroväckande nog” fortfarande verkar vara i olika tillstånd av självbelåtenhet och ännu inte fokuserar på sina primära mål, att kontrollera inflationen.

Federal Reserve, som blivit alltmer besatt av en inflation under målet, har ändrat sitt ramverk till att rikta in sig på ”genomsnittlig” inflation, tillåta perioder där inflationen kan överstiga målet för att kompensera för perioder med en inflation under målet.

”Pandemin långt ifrån över”

I Europa blev centralbankerna så säkra att kampen mot inflationen hade vunnits att de börjat leta efter andra strider att utkämpa, med klimatförändringar som en populär kandidat, noterar Hooker och Down.

När det gäller det första skälet till oro över inflationsutsikterna, leveranskedjorna, noterar de att pandemin är långt ifrån över, inte minst gäller detta Kina. Nedstängningarna där väntas resultera i högre exportpriser de kommande månaderna.

”På längre sikt kommer detta sannolikt att ge ytterligare fart åt avglobaliseringsargumentet, där kostnader inte längre är ett överväldigande underlag för investeringsbeslut och faktorer som nationell säkerhet och utbudssäkerhet ökar i betydelse”, står det i analysen.

”Ökad risk för inflationsspiral”

Beträffande argumentet att prissättningskraften verkar ha återvänt till arbetsmarknaden noterar de två att Phillips-kurvan verkar ha återetablerats, det vill säga sambandet mellan arbetslöshetsnivån och inflationsnivån.

De noterar att löneökningarna har accelererat kraftigt den senaste cykeln, vilket ökar risken för en inflationsspiral, som tvingar företagen att höja priserna för att betala högre löner, vilket leder till krav på ännu högre löner för att behålla köpkraften.

Oron kanske främst gäller Storbritannien, där utträdet från EU förvärrat bristen på arbetskraft i vissa branscher.

”Även om det fortfarande är för tidigt för att bedöma hur viktigt detta kommer att vara för framtida inflationsnivåer, så innebar flytten av produktion lågkostnadsländer som Kina var en betydande desinflationskraft under årtionden.

”Om denna trend går mot sitt slut kan konsekvenserna för inflationen bli betydelsefulla”, enligt deras analys.