”Centralbankernas aggressiva penningpolitiska åtgärder har tryckt ned räntor till historiskt låga nivåer”, skriver förvaltaren.
Det pekas på att den tvååriga amerikanska statsobligationsräntan ligger på en nivå inom Feds målintervall avseende Fed Funds om 0 till 0,25 procent. Situationen ser likartad ut för japanska och tyska tvåårsräntor. Därmed anses inte det finnas mycket utrymme nedåt avseende räntor.
”Även om centralbanker inte kan väntas höja räntor inom en nära framtid kan utsikterna för någon form av nedskärning (tapering) inte helt ignoreras, särskilt inte om återstudsen i de ekonomiska förhållandena leder till att inflationen ökar”, fortsätter analysen.
En sådan utveckling skulle kunna trycka upp räntenivåer och således pressa obligationspriser. En ökad oro kring pandemin skulle å andra sidan kunna stötta obligationspriser. Men med rådande låga räntenivåer förefaller inte statspapper, i jämförelse med historiskt, ha samma tydliga diversifieringsegenskaper emot mer riskfyllda tillgångar.
”Obligationers diversifieringskraft kan vara mycket svagare i rådande lågräntemiljö. Om det är fallet ska statsobligationer inte längre vara det enda verktyget för investerare att dämpa risk”, skriver T. Rowe Price som ser det som prioriterat att finna andra diversifieringskällor.
Marknadsoron för ett knappt år sedan visade dessutom att obligationsmarknaden hade svårigheter att erbjuda likviditet när det väl behövdes. Snarare kan valutamarknader och derivatinstrument som syntetiska kreditindex vara tillgångar som kan ses som likvida oavsett marknadsläge.
”Båda dessa tillhandahöll likviditet när andra tillgångar hade problem under 2020”, framhålls det.
Förvaltaren ser också en risk för att volatiliteten i obligationspriser ökar längre ut i räntekurvan under 2021 varpå det kan vara läge för att blicka mot optionsmarknaden.
”Att öka användandet av optionspositioner kan vara en möjlighet för att utnyttja plötsliga rörelser i volatilitet under 2021”, skriver Arif Husain.
