Inflation Det finns mycket som talar för att inflationen är nära, eller förbi, toppen i många länder, men det finns stora osäkerheter kring hur snabbt inflationen kommer att falla tillbaka igen. Den stora risken är att en alltför stöttande finanspolitik kommer att bromsa inflationsnedgången och få centralbankerna att förbli strama längre. Det skriver Oxford Economics i en analys på måndagen.

”Det verkliga hotet mot att bekämpa inflationen nu är ett felkalibrerat finanspolitiskt stöd”, skriver de.

De konstaterar att mycket talar för att inflationen kommer att sjunka tillbaka: urholkade reallöner, inbromsning i detaljhandeln och fallande råvaru- och producentpriser. Oxford Economics har länge ansett att risken för en löne-prisspiral är begränsad, men påpekar att inflationen kan drivas av annat än löner.

”Man behöver ingen löne-prisspiral om det finns en villig finanspolitik som är redo att hålla uppe trycket på efterfrågan och inflation”, skriver de.

Den stora frågan framåt blir därmed, enligt Oxford Economics, i vilken mån finanspolitiken kommer att svänga om i utvecklade länder. De ser med viss oro på att energistöden i Storbritannien, och resten av Europa, liksom stöd åt hushållen på delstatsnivå i USA kan visa sig missriktade, på samma sätt som pandemistöden 2020 i efterhand visat sig alltför omfattande och en delförklaring till den höga inflationen i dag. Det är förståeligt att man vill stödja hushåll som pressas av ökade kostnader, men de kommer med en risk i form av högre inflation.

”Stöd som inte är välavvägda kan göra mer skada än nytta, precis som de gjorde för två år sedan”, skriver Oxford Economics.

De tillägger att det vore önskvärt i dag med en försiktig samordning mellan penning- och finanspolitik för att den ekonomiska politiken ska dra åt samma håll

”Men det verkar som att vi inte är där än”, skriver de och påpekar att många regeringar snarare är inne på att ge än mer stöd.

”Detta skulle inbjuda till mer makroinstabilitet under längre tid samt en större penningpolitisk åtstramning än väntat. Faktum är att skiftet i finanspolitiken kan visa sig vara ett större hinder för ett snabbt fall i inflationen än den europeiska energichocken, löne-prisspiraler eller en bredare utveckling av råvarupriserna”, skriver Oxford Economics.