Fonder Det blir allt billigare att spara i fonder. Den årliga avgiften sjönk för femte året i rad i fjol. Men en fondkategori går mot strömmen.

Det är det svenska pensionsbolaget AMF som sedan 15 år tillbaka granskar avgifterna på sparmarknaden i den så kallade Avgiftsrapporten.

Mätningen visar att avgifterna på den svenska marknaden sjönk för femte året i rad till den lägsta nivån sedan AMF inledde publiceringen av Avgiftsrapporten.

I fjol sjönk den årliga avgiften i snitt från 1,37 procent till 1,35 procent.

För kategorin aktiefonder sjönk avgiften i snitt till 1,51 procent (1,52) och i kategorin räntefonder till 0,94 procent (0,96) under 2021.

Även blandfonder såg sjunkande avgifter, där den genomsnittliga avgiften under 2021 var 1,27 procent (1,29).

En fondkategori går dock mot strömmen. För andra året i rad ökade den genomsnittliga avgiften för alternativa investeringar, exempelvis hedgefonder, och ligger nu på 1,6 procent (1,56).

– Det är givetvis positivt att fondavgifterna fortsätter att sjunka. Det tillsammans med att de viktade avgifterna är lägre än den genomsnittliga avgiften tyder på att fondkonsumenterna generellt fattar medvetna val när de väljer fonder, säger Per Wiklund, stabschef och vice vd på AMF Fonder.

Sedan 2011 har den genomsnittliga avgiften för samtliga fondkategorier sjunkit från 1,66 procent till 1,35 procent, enligt AMF.

– Det kan inte nog betonas hur stor skillnad det kan innebära för ett långsiktigt sparande som det till pensionen om man väljer prisvärda fonder med låg avgift, fortsätter Per Wiklund.

Samtidigt sväller värdet på svenska folkets fondportföljer.

I fjol dubblades nettosparandet i fonder till drygt 191 miljarder kr, jämfört med 2020. Det stora nettosparandet tillsammans med en extremt bra börsutveckling gjorde att den sammanlagda fondförmögenheten ökade med 1 357 miljarder kr till 6 812 miljarder kr. 

– Utvecklingen under 2021 var mycket stark på världens börser. Stockholmsbörsen steg med 39 procent under året och Nasdaq och S&P 500 gick upp med 22 respektive 29 procent. Det här står som bekant i stark kontrast mot utvecklingen under första halvan av 2022, där komponentbrist, höjda realräntor och Rysslands invasion av Ukraina lett till kraftiga börsfall, säger Per Wiklund.

Avgiftskollen går även igenom vilka sparformer som är populärast. De senaste åren har spararna valt ISK som sparform framför direktsparande, en trend som fortsatte under 2021. 

Nuvarande dystra börsklimat kan leda till att den trenden vänder, tror Per Wiklund.

– Investeringssparkontot har gått starkt sedan det kom, på bekostnad av direktsparandet. Om nuvarande statslåneränta höjs eller står sig till i november när nästa års ISK-skatt ska spikas kan vi se en skattehöjning på ISK-sparande. Det tillsammans med att spararna eventuellt rör sig mot mer defensiva placeringar i till exempel räntor som oftare handlas i direktsparande kan göra att trenden förändras, kommenterar Per Wiklund.