Vladimir Putin.

Fonder Oljepriset och aktiemarknaderna steg kraftigt under december, men den ryska börsen hängde inte med. Nu har risken ökat ytterligare i och med den geopolitiska oron kring Ukraina och Rysslands krav på USA och Nato, konstaterar Fredrik Colliander, som förvaltar Carnegie Rysslandsfond. 

Under torsdagen rasade de ryska börsindexen när förhandlingarna mellan Ryssland, USA och Nato körde fast. RTS föll 5,9 procent medan Micex föll 4 procent. 

Dessutom har riskpremien successivt blivit allt högre när det gäller den ryska börsen. Skälet är situationen kring Ukraina och det ”fullständigt idiotiska ultimatumet att Nato ska dra sig tillbaka”, anser Fredrik Colliander.

– Orsaken till att Natoländerna vill vara med i Nato är ju att de är rädda för ryssarna, säger han.

Men marknaderna har hittills ”inte tagit superallvarligt” på situationen och börsen och börskurserna har inte gått ner som man skulle kunna förvänta sig, men det har heller inte blivit bättre, menar Fredrik Colliander, samtidigt som han konstaterar att torsdagens marknadsfall kan förändra den bilden.

”Annan attityd hos lokala investerarna”

– De lokala investerarna har haft en annan attityd till det här, vilket är skälet till att börsen inte gått ner mer. Och det har inte heller synts någon stor oro hos de ryska mäklarfirmorna som man egentligen skulle förvänta sig. Hade det här hänt på den gamla goda tiden hade det resulterat i större konsekvenser på marknaden. Nu är de inte så stora än, likviditeten finns, handeln fungerar, kanske på lägre nivåer för att riskpremien gått upp, men den fungerar. Och oljepriset är 85 dollar, medan gaspriset är på 2 000 dollar. Det strömmar in pengar till Putin, säger Fredrik Colliander.

Carnegie Rysslandsfond som Fredrik Colliander förvaltar, var upp 26 procent förra året, även om den ökat ännu mer före de ryska ultimatumen. Hittills i år ligger fonden på plus minus noll.

– Med tanke på höga olje- och gaspriser hade det varit betydligt bättre om den här situationen inte inträffat.

Ändå har den ökande oljeproduktionen satt fart på den ryska tillväxten. Bara i oktober var tillväxten 4,9 procent på årsbasis och borde bli cirka 4,1 procent på helåret, enligt Fredrik Colliander.

”Rysk ekonomi frodades 2021”

Den ryska ekonomin frodades under 2021 och landets överskott låg på rekordnivån 111 miljarder dollar under perioden januari till och med november, och statsbudgetens överskott var ungefär 1 procent av BNP. Av och till har västvärldens relationer till Ryssland försämrats och sett ur det perspektivet har Carnegie Rysslandsfond gått mycket bra sedan startåret 1997.

– I snitt har avkastningen sedan starten varit 10 procent per år, oavsett volatilitet och täta kriser. Bolagen i Ryssland går bra och levererar. Det finns dessutom många duktiga och billiga bolag här, med hög direktavkastning, i många fall över 10 procent, säger han.

Om den just nu låsta situationen mellan Ryssland och västländerna övergår till att bli någorlunda normal kommer marknaden att ta ett rejält skutt uppåt, tror han.

– Om utvecklingen går åt andra hållet införs sannolikt sanktioner på olika sätt, mot banksystemet, oljan och gasen, och kanske Putin personligen.

Den eskalerande konflikten inleddes den 17 december då Ryssland ställde ultimatum till Nato. Just nu pågår förhandlingar på bred front, då Ryssland nu för separata samtal med Nato, USA och OSCE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Problemet är att de ryska kraven innehåller detaljer som Nato och USA inte kan godkänna.

”Stort pågående miljöarbete i ryska bolag”

En faktor som inte uppmärksammats så mycket i väst är det pågående miljöarbetet i Ryssland, vilket gynnar marknaderna, menar Fredrik Colliander.

– Det ryska ekonomiministeriet skapar just nu Rysslands nya låga koldioxidpolicy, som kommer att inkludera ett nationellt klimatregleringssystem och ett övervakningssystem för absorption av växthusgaser, säger han.

Systemet ska vara färdigt att användas om drygt ett år, i mars 2023. Även flera andra stora miljöarbeten pågår i det ryska näringslivet.

– Aeroflot, S7, Airbus och Gazpromneft har slutit ett avtal om att bolagen ska avkarbonisera, Avtalet sätter en deadline 2024 för parterna att börja använda hållbart flygbränsle. Gazpromneft har dessutom fått gröna lån för att göra en ekologisk modernisering av sitt raffinaderi i Omsk, säger Fredrik Colliander som menar att trots att Ryssland ligger lite efter väst har många ryska bolag numera ett aktivt arbete i hållbarhetsriktning.

”Geopolitiken enda problemet”

Bolagen är inte heller så dåliga som många kanske tror.

– Det är väldigt många bolag och de håller sig till internationella normer och stadgar, även under nuvarande politiska situation, och de anpassar sig efter Parisdeklarationen.

– Det finns många förutfattade meningar om rysk ekonomi. Det enda problemet är geopolitiken. Utan den skulle ekonomin fungera ganska normalt. Det militära har större påverkan än någonting annat, säger Fredrik Colliander.