Väntad höjning av reporäntan

Riksbanken höjde som väntat reporäntan med 0,25 procentenheter till 1,25 procent idag. Beslutet motiverades med att den svenska ekonomin växer rekordsnabbt och att den gynnas av den stigande världshandeln.

Uppgången i den svenska ekonomin är bred, investeringarna har tagit fart, läget på arbetsmarknaden förbättras och hushållens optimism bidrar till en ökad konsumtion enligt Riksbanken.

Banken uttrycker en oro för de statsfinansiella problemen i Europa men ser förbättrade utsikter för USA.

Elpriser och råvarupriser driver tillfälligt upp inflationen men det underliggande inflationstrycket i Sverige är lågt, enligt Riksbanken. Det väntas dock stiga i takt med att konjunkturen stärks.

För att stabilisera inflationen runt det långsiktiga målet på 2 procent behöver reporäntan gradvis höjas mot mer normala nivåer menar Riksbanken.

En gradvis stigande ränta kan även hjälpa till att kyla av situationen med hushållens upplåning menar banken, vilket skulle minska risken för att obalanser byggs upp i den svenska ekonomin.

Reporäntebanan lämnades oförändrad då den samlade bilden av de ekonomiska utsikterna i grova drag är de samma som vid det senaste beslutet i oktober.

Vice riksbankschef Karolina Ekholm och vice riksbankschef Lars E.O. Svensson reserverade sig mot beslutet att höja räntan med 0,25 procentenheter till 1,25 procent och mot reporäntebanan i den penningpolitiska uppföljningen.

De förordade en reporänta på 1,0 procent och en flackare lutning på reporäntebanan. De ansåg att den föreslagna räntebanan innebär en mer åtstramande penningpolitik än vad som är tillrådligt i dagens ekonomiska läge. Faran är att en för hög ränta leder till en oönskad kronförstärkning, stigande långräntor, sänkt inflation och höjd arbetslöshet.

PRIVATA AFFÄRER