Usla odds för spelbolag

Lönsamma losers. Maxi Rodriguez och Maradona efter VM-förlusten. DANIEL GARCIA/ AFP PHOTO/scanpix

Detta år, 2010, var upplagt för att bli ett utmärkt år för spelbranschen. Det började bra med vinter-OS i Vancouver i Kanada och fortsatte med sommarens fotbolls-VM, världens största idrotts- och spelfest.

Och det blev en stor succé, finalen mellan Holland och Spanien slog nytt spelrekord och resultaten i övrigt gick helt Unibets och övriga spelbolags väg.

Branschen tjänar mest pengar när storfavoriterna torskar och sådana resultat var det gott om under sommarens VM. Spelfavoriter som Italien, Brasilien och framför allt Frankrike försvann snabbt ur turneringen.

Normalt brukar spelbolagen tjäna (eller omvänt spelarna förlora) runt 8 kronor på varje satsad hundralapp. Under fotbolls-VM fördubblades Unibets vinstandel till 17 procent. Totalt drog bolaget in en vinst på 70 miljoner kronor på fotbolls-VM, vilket gjorde att rörelsevinsten för det andra kvartalet ökade från 22 till 82 miljoner kronor.

Men trots vinstlyftet det senaste kvartalet har 2010 blivit ett riktigt jobbigt år för Unibet. Aktien har rasat med 27 procent i år och noteras nu till samma kurs som under finanskrisens mest akuta skeende hösten 2008.

Förklaringen till den svaga utvecklingen är att förutsättningarna för internetspel i grunden håller på att förändras.

Internetspelbolagen har allt- sedan branschen växte fram i slutet av 1990-talet kunnat skörda fina vinster tack vare låga skatter.

Alla spelbolag har en spellicens på Malta där spel- och bolagsskatten tillsammans ger en effektiv skattesats på under 10 procent. EU har under en längre tid tröskat frågan om hur spelbranschen ska regleras och beskattas. Men när inget hände har enskilda länder nu börjat licensiera spelbolagen och därmed gjort det lagligt, men dyrt att bedriva internetspel.

I länder som Italien och Danmark har det betytt att spelbolagen betalar 24–28 procent i spelskatt. I Frankrike sattes skatten till 56 procent, vilket är en nivå där Unibet säger sig ha svårt att tjäna pengar. I samband med det franska licensförfarandet stängde Unibet sin franska verksamhet.

Beskedet tog aktiemarknaden på sängen när det presenterades i samband med rapporten för första kvartalet, särskilt som beslutet fick till följd att Unibet justerade ned sin vinstprognos till att vinsten i år inte kommer att bli i nivå med fjolårets.

Frankrike har varit en viktig marknad för Unibet alltsedan bolagets köp av franska Mr Bookmaker i augusti 2005 för motsvarande 1 miljard kronor strax efter att Petter Nylander blev vd.

Stängningen av Frankrike kostar vinstpengar, men det kan också slå mot balansräkningen eftersom Unibet bokförde en goodwill om 800 miljoner kronor i samband med Mr Bookmakerköpet.

Enligt Unibet kommer inte Frankrikestängningen att innebära att goodwillen skrivs ned eftersom bolaget sedan den legala flytten till Malta 2006 prövar behovet av goodwillnedskrivning på koncernens resultat och inte dess delar.

Frågan är dock om de som ska godkänna Unibets licensansökningar har en lika liberal inställning till goodwill. Frankrike var en viktig marknad som stod för uppskattningsvis 15 procent av intäkterna.

Men ännu viktigare är Norden som i dag utgör ungefär hälften av Unibets verksamhet och där den svenska och norska regeringens slutgiltiga lösning för internetspelmarknaden ännu är föremål för debatt och diskussion.

Det är långt ifrån orimligt att finansminister Anders Borg försöker plocka tillbaka en del av de 100 miljarder kronor som inkomstskatten har sänkts med genom att börja beskatta spelbolag likt Frankrike, Danmark och Italien.

Licenserna är det stora hotet mot Unibet, men även slopandet av kortavgifter och kronrallyt kommer att sätta sina spår i resultaträkningen.

Sedan augusti har spelbolagen upphört att ta ut kortavgifter på 1,5–2 procent och det kommer att leda till minskade marginaler. VA uppskattar vinstminskningen till i storleksordningen 3 procent. Det senaste årets kronförstärkning betyder uppskattningsvis ytterligare 5 procent lägre vinst jämfört med om kronan hade varit oförändrad.

Det är många frågor som den nye vd:n Henrik Tjärnström har att tampas med sedan han i juli överraskande tog över efter Petter Nylander. Hans karriärbana i Unibet är av det annorlunda slaget. Han är gammal kompis till grundaren Anders Ström och kom in i styrelsen 2003, före börsintroduktionen. 2006 blev han tf finanschef, sedan ordinarie finanschef och nu vd.

Sett i backspegeln framstår inte Petter Nylanders femåriga vd-sejour som särskilt anmärkningsvärd, särskilt inte i förhållande till konkurrenten Betsson som sedan augusti 2005 ökat med 800 procent medan Unibet har tappat 30 procent. För när Betsson har slagit sig in på den lukrativa turkiska spelmarknaden har Unibet köpt svenska Maria Bingo dyrt, lagt 100 miljoner kronor på att sponsra ett cykelstall i Frankrike som inte fick köra de stora loppen och som sagt lagt ned Frankrikeverksamheten.

Unibets utsikter är osäkrare än på länge varför Veckans Affärer väljer att hålla fast vid säljrekommendationen från för snart ett år sedan.

Räknat på Unibets prognos om att fjolårsvinsten inte uppnås värderas Unibetaktien i dag till p/e 12 på årets vinst. Underliggande växer marknaden för internetspel med 10–15 procent, men vad som verkligen blir vinst beror numera mer på staten som med Anders Borg som försteanfallare är en aktör som har större odds att vinna mot Unibet än spelarna.

Den enda faktor i dag som gör att man kanske ska gardera säljrekommendationen med X är att licensförfarandet lär sätta i gång en våg av uppköp i spelbranschen där Unibet är en högst möjlig uppköpskandidat.

Den 28 juli i år slog branschjättarna Partygaming och Bwin ihop sina påsar med motiveringen att de nya förutsättningarna på spelmarknaden gör storlek än viktigare.

Bild 1/4  

Gammal 
i gamet. Nye vd:n Henrik Tjärnström. scanpix