Nyheter
Skolavslutning i konstvärlden
Publicerad: 9 maj 2008, 12:22
Nästa vecka börjar visningarna av de stora kvalitetsauktionerna i Stockholm och Uppsala. Då får den konst- och antikvitetsroade publiken en unik chans att gå runt och beundra vackert skurna karmstolar i rokoko, eleganta gustavianska byråar och häftiga barockspeglar från Sveriges storhetstid. Målningar från den svenska guldepoken kring förra sekelskiftet av Carl Larsson, Zorn och Liljefors kommer att inspekteras och värderas av en medveten samlarkrets utrustad med både god ekonomi och goda kunskaper.
Antikvärlden i Sverige och utlandet är påfallande säsongsindelad. Vårterminen inleds med ett sprakande skådespel av både konst, antika möbler och modern design på Stockholms Antikmässa i Älvsjö. Det är årets viktigaste antikmässa och en samlingspunkt för hela landet. Aldrig någonsin får man chansen att se så många olika matsalsbord, ljuskronor, pottskåp och 1900-talskonst på en gång som på Antikmässan.
Vill du få ett internationellt perspektiv så åk veckan innan till Maastricht och The European Fine Art Fair. Då får man verkligen se fantastiska antika föremål, juveler, Rembrandtmålningar, klassiska antikviteter från Romartid mm. Inte något fyndställe som Ullared, men helt oslagbart för ögat och själen.
I april är det dags för de moderna auktionerna i Stockholm, som jag skrev inför i förra krönikan skrev. Oron på finansmarknaderna och börsnedgången brukar inte störa konstmarknaden förrän efter något halvårs eftersläpning.
Historiskt sett så är det den samtida konsten som är mest sårbar och först påverkas negativt av en konjunkturnedgång. Därför var spänningen stor i auktionssalen när Bukowskis inledde vårsäsongen med sin moderna konstavdelning. Börsfallet hade då dämpats redan och Bear Sterns räddats veckorna tidigare, men oron fanns kvar och finns ju kvar alltjämt. Däremot hade vi inte sett några definitiva bevis på en begynnande lågkonjunktur. Vad vi sett var prognoser med nedreviderad BNP-tillväxt och oro för en minskande konsumtion, samtidigt som industriföretagens delårsrapporter ännu inte påverkats nämnvärt.
Så hur gick det då? Karin Mamma Andersson befäste sin ställning som Sveriges ledande samtida konstnär och hennes målning Rolig timme klubbades för 3 200 000 kronor, väl över det åsatta utropspriset 1.5 – 2 miljoner.
Linn Fernström är Sveriges yngsta konstnär som nått den stratosfäriska prisnivån runt den halva miljonen. Hon målar chockerande avhuggna huvuden och stympade barn i starka färger. Den 34-åriga Fernström hade sin stora målning Förnekaren förnekar, utförd 2002, på Bukowskis omslag men slutpriset stannade på utropet 450 000 kronor. Mera lättsmält för den publik som vill visa att den hänger med, men inte gillar stympade aphuvuden, var då Flickan med fiolen av samma konstnär. Den passade lättare in i salongerna på Karlavägen och ropades upp till 330 000 kronor mot 275 000 i utrop.
En tredje kvinnlig konstnär med verkligt flyt inom den samtida konsten är Cecilia Edefalk. För två år sedan såldes hennes målning DAD för sensationella 1 050 000 kronor. Den föreställde en mansfigur med skarpskuret ansikte och var en parafras på den berömde konstnären Dick Bengtsson.
Nu var samma målning till salu igen. Lite väl snart, tyckte många av konstkritikerna. Förr ansågs en 5-7 år behövas för att återvända till auktionsmarknaden med ett känt konstverk. Men det är nya tider nu. DAD såldes denna gång för 1 950 000 kronor, visserligen något under vad säljaren tänkt sig (utropspriset 2-2.5 miljoner), men ändå en aktningsvärd prisökning på två år! Cecilia Edefalk, 54, placerar sig därmed bland de fem högst betalda svenska nu levande konstnärerna.
Man kan undra vad som fick säljaren att bestämma sig för att sälja en så bra och viktig målning efter bara två år? När DAD bjöds ut på Bukowskis för två år sedan var det den säsongens samtalsämne. Kan möjligen de oroliga börstiderna vara en bakgrund till beslutet att sälja?
I så fall var säljaren antagligen i gott sällskap. För just nu finns det många fina konstverk och föremål till salu. Samtidigt finns det mycket pengar i marknaden. Bonusar och rekordstora aktieutdelningar letar sig inte lika självklart tillbaka till börsen just nu. Konst och antikviteter blir ett alternativ. Kanske inte att placera i uteslutande för värdestegring. Det har inte varit något fullgott alternativ till aktiemarknaden under en längre tidsperiod. Men om man har överskottslikviditet, vilket rätt många faktiskt har nu, så blir vackra och användbara saker till hemmet definitivt ett alternativ.
I slutet av nästa vecka så får vi ta del av vårens klassiska utbud på auktionsfirmorna. Då är det skolavslutning hos Bukowskis, Stockholms Auktionsverk och Uppsala Auktionskammare. Intendenterna för klassisk konst, möbler, silver och porslin står uppställda på pressvisningarna.
Stolt visar de upp de dyrgripar de anförtrotts att sälja. Och det blir många fina saker, för det är som sagt oroliga tider. Alexander Roslin, den berömde svenske konstnären som målade av gräddan av Europas societet i Paris under 1700-talet, finns till salu på flera håll. Intressant nog pryder Roslin inbjudningskortet till visningen hos såväl Stockholms Auktionsverks Stora Kvalité, som Bukowskis Internationella. Men det är inte så underligt. Nationalmuseums fina utställning i höstas över vår internationellt mest kände konstnär (på 1700-talet, är det bäst att tillägga, Karin Mamma!) har nu gått vidare till Versailles. Samtidigt visas en uppmärksammad utställning över Marie Antoinette i Paris.
Vi kommer att få se många unika konstföremål nästa veckorna, som inte skulle kommit fram i lugnare tider. För vi befinner oss i ett läge som påminner omkring 1989. Då var det strålande tider för konstmarknaden. En förestående ny reavinstskatt på konst skulle införas till årsskiftet. Det lockade fram många fina konstskatter till marknaden. Samtidigt fanns det också många sköna pengar hos köparna efter 1980-talets börsuppgång. De fina föremålen och den goda likviditeten resulterade i många rekordpriser då. Allting tog slut de första dagarna i augusti 1990, då Saddam invaderade Kuwait. Men det är en annan historia.
Winston Håkanson