Saxo Banks galna spådomar inför 2022

Saxo har i många år presenterat sina galna spådomar som fokuserar på mer eller mindre osannolika händelser som skulle kunna sända chockvågor på finansmarknaderna.

Banken påpekar att det inte handlar om någon officiell marknadsprognos. I stället ska man se det som ett tankeexperiment om vad som är teoretiskt möjligt även om det inte nödvändigtvis är troligt. Årets galna spådomar (outrageous predictions) har titeln ”Här kommer en revolution”.

”Det finns så mycket energi som håller på att byggas upp i vår ojämlika värld och ekonomi. Lägg till det faktum att det nuvarande systemet inte lyckas hantera orättvisorna så är frågan inte om vi får en revolution utan snarare när och på vilket sätt” skriver Saxos investeringschef Steen Jakobsen i förordet.

Och som med varje revolution så finns det både vinnare och förlorare.

”Fast samtidigt är det inte poängen utan snarare det faktum att om systemet inte kan förändra sig så är en revolution den enda vägen framåt”, menar Steen Jakobsen.

En revolution är helt enkelt något som behövs för att förändringar ska komma till skott.

”Under 2022 kommer vi förmodligen att få se mindre av det som marknaden önskar och betydligt mer av volatilitet när revolutionära krafter utmanar. I princip måste det mesta förändras om vi ska nå nollutsläpp, mindre ojämlikhet, stabil energiförsörjning och högre produktivitet”, skriver Steen Jakobsen.

Vad kan man då tänka sig för revolutioner under nästa år? Saxos första galna spådom är att arbetet med att avveckla fossila bränslen får sig ett rejält bakslag.

Scenariot är att den skenande inflationen och sociala oroligheter tvingar politikerna att backa från klimatmålen. De är helt enkelt i ett tidsperspektiv alldeles för optimistiska. För att undvika skenande priser tvingas världen i stället åter satsa på fossil energi. I alla fall under en övergångsperiod för att planerna för övergången till ett fossilfritt samhälle ska revideras till mer realistiska sådana. Skulle detta bli verklighet så skulle det ge kraftigt stigande kurser för olje- och gasbolag.

Den andra spådomen handlar om att Facebook faller pladask i takt med att allt fler lämnar plattformen i protest mot algoritmer och hanteringen av personlig data.

”År 2012 hade 94 procent av alla tonåringar ett konto på Facebook. I dag ligger samma siffra på 27 procent”, skriver Saxo Bank som tror att skälet är att yngre människor ogillar jättens algoritmer som gör att innehållet blir allt mer homogent och likriktat.

Spådomen är att investerare 2022 kommer att inse att Meta (som Facebooks moderbolag numera heter) nu tappat attraktionskraften hos unga människor. I ett desperat försök att locka tillbaka ungdomarna köper Meta upp plattformar som Snapchat och Tiktok för att integrera dem i ”metaversumet”. Men försöket misslyckas och Metas aktie rasar.

Den tredje spådomen är att det amerikanska mellanårsvalet leder till en konstitutionell kris i USA. För vad händer om valresultatet blir oerhört jämnt och juridiska turer gör att den nya kongressen inte kan tillträda som planerat? Enligt Saxo skulle det kunna skapa extrem volatilitet i amerikanska tillgångar med högre räntor men också en försvagad dollar som inte längre ses som en säker hamn.

Den fjärde punkten handlar också om USA och ett (skräck)scenario där inflationen stiger till 15 procent. Saxo jämför med hur det såg ut i början och mitten av sjuttiotalet då den löne- och inflationsspiral lyfte upp inflationen till 11,8 procent. Det var inte förrän styrräntorna höjdes till 20 procent som inflationsnivåerna dämpades.

Saxo föreställer sig ett liknande scenario under 2022 där Federal Reserves traditionella modeller inte fungerar i post-covid-världen där inte minst efterfrågan på arbetskraft är glödhet.

Problemet är att Feds förhoppningar om att miljoner amerikaner ska återvända till arbete inte stämmer. Många har gått i pension. Andra återvänder inte till låglönejobb då de nöjer sig med de bidrag som betalas ut i väntan på bättre jobb med högre löner. Amerikanerna har också blivit mer kräsna och kräver nu bättre villkor, högre löner, mer flexibilitet och ett meningsfullt arbete.

”Kombinationen med inflation, energikris och bristen på arbetskraft gör att löneökningarna når tvåsiffriga nivåer i slutet av 2022. Det gör i sin tur att inflationen stiger till 15 procent för första gången sedan andra världskriget. Feds försök att stoppa utvecklingen kan samtidigt beskrivas som ”för lite och för sent”.

Effekten skulle i så fall bli en extrem turbulens på de amerikanska aktie- och räntemarknaderna.

I nästa galna spådom vänder vi blickarna mot Europa där EU lanserar en ”superfond” på motsvarande 3 biljoner dollar med fokus på försvar, klimat och övergången till ren energi. Men det är finansieringen som är den stora grejen. För EU kan inte längre förlita sig på skattemedel med tanke på den åldrande befolkningen och de redan höga skatterna. I stället finansieras fonden genom att pensionsinbetalningar för alla över 40 år delvis görs genom köp av ”superfondobligationer” som i praktiken är förklädda EU-obligationer. Det hela visar sig vara synnerligen lyckat och gör att inkomstskatterna kan sänkas. Superfonden gör också att obligationsmarknaden inom EU harmoniseras. Plötsligt underpresterar tyska statsobligationer på marknaden samtidigt som företagsobligationer inom försvar och ny energi blomstrar.

Jämställdhet är temat i nästa spådom. För processen att öka jämlikheten mellan könen skulle kunna ta en spännande vändning. En grupp kvinnor som kallar sig ”Women´s Reddit Army” inspireras av meme-aktie-fenomenet och ger sig på företag som är dåliga på jämställdhet. Men det sker genom att gruppen först blankar aktier och sedan med hjälp av sociala medier driver på massiva försäljningar i en ”long squeeze” där aktiekurserna dyker. Alltså egentligen tvärtemot årets meme-aktier där aktörerna drev fram en ”short squeeze” och tvingade blankarna att täcka sina positioner. Hursomhelst, i förlängningen skulle sådana aktioner göra det att de utsatta bolagen måste ta jämställdhetsfrågan på allvar för att undvika kurskaos.

Nu är det dags att bege sig till Indien, ett land vars energisektor är starkt beroende av import. Men energikrisen skulle kunna göra att Indien tvingas se över sina strategiska allianser för att säkra energiförsörjningen.

”En sådan allians skulle kunna vara att Indien med sin omfattande techsektor går med i gulfstaternas samarbetsorganisation GCC som en icke röstande medlem”, skriver Saxo.

Det skulle leda till att Indien får en tryggare energiförsörjning samtidigt som gulfstaterna får bättre möjligheter att dra nytta av Indiens techsektor och kapitalmarknad.

Spotify och andra musikströmningstjänster är nästa ämne i Saxos galna spådomar. I dag är det streamingplattformarna som tar hand om en stor del av intäkterna från musik. Men blockkedjeteknologin ger oanade möjligheter för musikerna att ta tillbaka kommandot. Med hjälp av NFT (Non Fungible Tokens) blir äganderätten till digitala tillgångar tydlig. Musiker skulle därmed kunna sälja direkt till lyssnarna utan mellanhänder. Skulle detta bli verklighet så kan vi räkna med att Spotifys aktie rasar.

Försvar är nästa tema i Saxos galna spådomar, närmare bestämt hypersoniska missiler som färdas mellan fem och tio gånger ljudets hastighet och kan styras. I somras genomförde Kina lyckade tester vilket sägs ha chockat den amerikanska militären. Hypersonisk teknologi är något av en gamechanger och gör att traditionella vapenslag blir ineffektiva. Saxo spår därför att en vapenrace mellan USA och Kina gör att bolag som Raytheon får massiva kapitaltillskott för att kunna utveckla hypersoniska missiler. Samtidigt skulle bolag med tunga konventionella försvarsprodukter få det tuffare på marknaden.

Den sista spådomen handlar om livslängd. För vad skulle hända om forskare lyckas utveckla ett mirakelmedel som höjer medellivslängden med 25 år? Enligt Saxo skulle det ge enorma etiska och finansiella problem. Vilka ska få tillgång till mirakelkuren? Hur skulle pensionssystemen klara av att medellivslängden blir 115 år? Hur ska vi kunna producera tillräckligt med mat för en allt större befolkning? Och framförallt: hur skulle vår planet klara av detta?