Så sågas svenskarnas nya sparfavorit i Norge

Det blev snabbt en succé på svenska sparmarknaden. Nu lanserar Nordea räntebevis i Norge, men mottagandet är minst sagt kyligt. Privatekonomiska tidskriften Dine Penger avråder starkt från att köpa ”den nya sparprodukten med förväntad förlust”.

”Svenskarna köper, men det bör inte du göra!”, lyder uppmaningen.

Förväntad negativ avkastning

Tidningen gör en stor sak av att Nordea själva beräknat att den förväntade årliga avkastningen är negativ för två av fem räntebevis – de som är kopplade till researrangören TUI och teleoperatören UPC.

I den bedömningen har banken vägt in risken för konkurs, något som kan riskera hela spararens investering. Bedömningarna tar bland annat hänsyn till kreditbetyg och TUI och UPC har fått mycket låga betyg av kreditvärderaren Standard & Poor’s (B- respektive B+).

De tre övriga – mobiltillverkaren Nokia, stål- och gruvbolaget ArcelorMittal och rederiet Stena – finns som räntebevis i både Sverige och Norge men dessa har högre kreditbetyg än TUI och UPC.

Bland Nordeas övriga räntebevis på den svenska marknaden finns heller inga bolag med så låga kreditbetyg som TUI och UPC.

”Finansiella massförstörelsevapen”

Norska finansexperter varnar i kraftiga ordalag för räntebevisen. I affärstidningen Dagens Næringsliv kallar finanslektorn Jon Mjølhus från Buskeruds högskola räntebevis för ”finansiella massförstörelsevapen”.

De kan enligt honom vara farligare för småsparare än strukturerade produkter, som kritiserats hårt i Norge. Han tvivlar också på att folk förstår vilken risk de tar med räntebevis för att få några procents högre ränta än på riskfria bankkonton.

Han får medhåll av Petter Bjerksund på norska Handelshögskolan, som menar att risken för att förlora stora summor är långt ifrån obetydlig, samtidigt som avkastningsmöjligheterna är starkt begränsade.

– Att räkna sig fram till om det är en bra eller dålig affär är inget för gemene man, det står helt klart, säger han till Dagens Næringsliv.

Svårt att förstå argumenten

Privata Affärer ringer upp Nordea i Sverige för en kommentar på den norska kritikstormen. Där har man svårt att förstå argumenten mot räntebevis.

– Det är kunderna som tar risken, precis på samma sätt som med aktier och företagsobligationer. Det är inget konstigt med det, säger Anders Nicander, ansvarig för försäljning av räntebevis hos Nordea Markets.

– Kreditrisker är svåra att bedöma. Men samtidigt har du kreditrisker när du köper aktier, och då även likviditets- och volatilitetsrisker, säger han.

Någon motsvarande beräkning av förväntad avkastning gör inte Nordea i Sverige.

– I Norge finns regelverk som kräver att banker ska kunna presentera en simulerad avkastning. En sådan simulering kan ge spararen en felaktig förväntansbild, såväl för positiv som för negativ. Att simulera risken för konkurs de närmsta fem åren för företag som funnits i 50 år kan ge väldigt märkliga resultat, säger Peter Frösell, chef för investeringsprodukter på Nordea Markets.