Så gick valen i Europa

”Besparingar är inte oundvikliga”, sade Francois Hollande på söndagskvällen. Han tillade att Europa ”nu tittar på oss” och att hans valseger bör ge hopp till Europa om tillväxt.

”Uppdraget är nu mitt att ge den europeiska konstruktionen en tillväxtdimension. Det är vad jag ska säga till våra samarbetspartners så snabbt som möjligt”, sade han.

Francois Hollande har föreslagit högre skatter för stora företag och skattesänkningar för små och medelstora företag, en 75 procents skatt på inkomster över 1 miljon euro per år och särskilda skatter på banker och oljeföretag.

Hans valplattform skulle öka utgifterna med 25 miljarder euro under hans femåriga mandatpriod. Han har också sagt sig vilja sänka pensionsåldern för dem som börjat arbeta tidigt.

Francois Hollandess skattehöjningar och planer på att täppa till kryphål ska sammantaget öka intäkterna med 29 miljarder euro, och budgetplanen siktar på att nå en budget i balans 2017, ett år senare än Nicolas Sarkozy, med ett underskottsmål på 3 procent av BNP 2013. Han har också talat om att ECB bör ta en mer aktiv roll och om att omförhandla finanspakten, som omhuldas av Tyskland.

”Jag har sagt att alla som är nyvalda måste få möjlighet att rädda ansiktet. Så vi kommer att diskutera detta med Hollande på ett mycket vänskapligt sätt. Men vi kommer inte att ändra våra principer”, sade Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble på fredagen.

Efter att han svärs in nästa vecka planerar Francois Hollande att besöka Tysklands förbundskansler Angela Merkel.

Grekland

Enligt officiella prognoser får de två partierna Ny Demokrati och Pasok inte tillräckligt med röster för att få egen majoritet i det grekiska parlamentet efter söndagens val. Det rapporterar Bloomberg News och Reuters.

Ny Demokrati och Pasok har tillsammans drivit igenom de åtstramningar som varit ett villkor i det internationella stödpaketet.

När 96 procent av rösterna var räknade hade Ny Demokrati blivit största parti med 19,1 procent av rösterna, enligt det grekiska inrikesdepartementet. Syriza, en koalition av vänsterpartier som vill ändra villkoren i stödpaketet, fick 16,7 procent av rösterna och blir därmed andra största parti medan Pasok blir tredje största parti med 13,3 procent.

Tillsammans får Ny Demokrati och Pasok 150 av de 300 platserna i parlamentet och samlar därmed ingen egen majoritet.

I det nya grekiska parlamentet kommer tre partier som motsätter sig stödpaketet att finnas representerade.

”Jag bad om ett starkt mandat. Folket har beslutat annorlunda”, sade Ny Demokratis partiledare Antonis Samaras på söndagskvällen och tillade att han ska försöka samla en regering som ska få landet att stanna kvar i eurosamarbetet.

Som ledare för det största partiet kommer Antonis Samaras nu att få tre dagar på sig att bilda en regering. Misslyckas han kommer detta mandat att gå vidare till, i tur och ordning, Syriza och Pasok. Finns ingen regering efter dessa nio dagar kommer presidenten att samla alla partiledare i parlamentet för att se vilket regeringsunderlag det finns.

Den mest troliga koalitionspartnern för Ny Demokrati och Pasok är Demokratiska vänstern.