Riksbanken viker inte från reglerna

Inflationshotet i Sverige är med andra ord viktigare än konjunkturnedgången i omvärlden. Frågan är vad innebär på längre sikt för vår konkurrenskraft och tillväxt.

Riksbanken har enligt lagen bara en uppgift – se till att inflationen håller sig på 2 procent, plus minus en procentenhet. När nu inflationen börjar närma sig 4 procent slår Riksbanken till med en höjning av reporäntan med 0,25 procent.

Det första problemet med höjningen är frågan om medicinen kommer alltför sent och får motsatt verkan. En kur med en reporäntehöjning anses ge effekt om två år. Så lång tid tar det för medicinen att verka.

Därför borde Riksbanken satt in en kraftfullare kur tidigare. Redan nu ser vi att avmattningen är på väg och det ger lägre inflationstryck. Till exempel rapporterade Arbetsförmedlingen i går att de nya jobben inte ökar lika mycket som för ett år sedan.

Det är det andra problemet med dagens höjning – kan vi gå en annan väg än omvärlden? Riksbanken har flera gånger sagt att läget är svårbedömt. Det är inflationstryck i Sverige samtidigt som det är en finansiell oro i omvärlden som startade i USA. Den amerikanska centralbanken chocksänker räntan för att hindra landet från att gå ner i en djup recession. Vi ser en dämpad internationell konjunktur.

Det är inget lätt läge för den svenska Riksbanken och ordet ”osäkerhet” har varit bankens favoritord det senaste halvåret.

Nu satte man ner foten och såg mer till läget i Sverige än till omvärlden. Man vågade inte längre hoppas på att den internationella avmattningen skulle klara av att kyla av även den svenska ekonomin.

Men det bör vara den sista höjningen på mycket länge.

Har du bolån är rådet därför att fortsätta med rörliga lån. Vill du absolut ha bunden ränta så bind bara på kortare tid. Med vår så internationellt beroende ekonomi kan vi inte ha en helt annan ränteutveckling än omvärlden. Räntorna därför kommer snart att falla. Har du då bundit på dagens högre nivåer förlorar du på detta.

Det blir också tufft för svenska företag att hävda sig. Högre räntor ger högre kostnader i en omvärld där kostnaderna istället sjunker för konkurrenterna.

Räntehöjningen får också en åtstramande effekt på konsumtionen i Sverige samtidigt som Bush i USA ger stora stimulanspaket till hushållen för att de ska shoppa mer.

Riksbanken har följt instruktionsboken. Men det är farligt att lita mer på instruktionsboken än den verkliga världen utanför. Det kan finnas anledning för en revidering av instruktionsboken.