Riksbanken väntas lämna räntan oförändrad

Det framgår av Infronts enkät, där samtliga tio deltagande analytiker räknar med att reporäntan lämnas oförändrad, på 0,00 procent, på torsdag. Enigheten är lika stor om att räntebanan inte kommer att signalera någon förändring för reporäntan under prognosperioden.

När det gäller ramen för tillgångsköpen, som nu är totalt 500 miljarder kronor till och med juni 2021, är enigheten inte riktigt lika stor. Flertalet av de tillfrågade ekonomerna räknar med att ramen kommer att utökas med 100-200 miljarder kronor, och att perioden förlängs till och med andra halvåret 2021. En bedömare tror på en förlängning ända till halvårsskiftet 2022.

Två bedömare tror att Riksbanken väljer att avvakta med att annonsera några förändringar nu, men dessa räknar med att ett sådant besked sannolikt kommer vid någon tidpunkt, och att Riksbanken i så fall kan bestämma sig snabbt.

Vid föregående penningpolitiska möte, den 21 september, konstaterade Riksbanken att den svenska ekonomin hade börjat återhämta sig efter vårens kraftiga fall, men att vägen tillbaka ändå var lång. Beslutet blev att fortsätta med tillgångsköpen och likviditetsprogrammen enligt tidigare beslut, och räntebanan signalerade fortsatt nollränta under hela prognosperioden.

Hårda ekonomiska data efter septembermötet har antytt att återhämtningen har fortsatt in på hösten, såväl i Sverige som i stora delar av övriga världen, men marknadens fokus har nu mer skiftat över mot de potentiellt negativa effekterna av den förnyade vågen av ökad smittspridning och de nya restriktioner som införts för att bromsa utvecklingen.

Riksbankschefen Stefan Ingves sade till journalister den 3 november att det hade ”hänt en del” efter att Riksbanken senaste lämnat prognoser. Han konstaterade att de prognoserna inte inkluderade en andra virusvåg på nuvarande nivåer.

”Inte minst i det fjärde kvartalet förefaller tillväxten bli lägre än vad vi räknat med. Samtidigt var utvecklingen i det tredje kvartalet lite bättre”, sade han.

Ingves sade dock att med nollränta långt in i framtiden och ytterligare expansion av balansräkningen så kommer inflationen återgå till målet (ett uttalande som Twitter möjligen skulle stämpla som ifrågasatt).

Ekonomerna på Handelsbanken sammanfattar läget inför Riksbankens policybeslut den 25 november i några korta punkter:

Riskerna mot den ekonomiska återhämtningen har ökat på grund av den andra coronavågen – både i Sverige och globalt.

Positiva vaccinnyheter talar för en påbörjad normalisering av ekonomin under andra halvåret 2021, men osäkerheten består.

Inflationen har utfallit lägre än Riksbanken septemberprognos.

Kronan är något starkare än förväntat

Den internationella centralbankspolitiken förväntas ta ett ytterligare varv mot det lättare håller och både ECB och Fed väntas kalibrera sina uppköpsprogram för att bli snäppet mer expansiva.

Ovanstående talar sammantaget, enligt Handelsbanken, för att Riksbanken vill göra penningpolitiken något mer expansiv.

”Eftersom Riksbanken tydligt signalerat att räntesänkningar i det rådande läget inte är aktuellt kommer den expansiva penningpolitiken justeras via aviseringar om utökade tillgångsköp”, skriver Handelsbanksekonomerna i ett kundbrev.

De väntar att Riksbanken ökar rambeloppet för köpprogrammet till 600 miljarder kr, och förlänger det till slutet av 2021.

Nordea tror dock att Riksbanken nu väljer att avvakta med ytterligare aviseringar om utökade, eller förlängda, tillgångsköp.

Chefsanalytikern Torbjörn Isaksson noterar i ett kundbrev att Riksbankens nuvarande ram, enligt beslut i juli, ger utrymme för köp för 200 miljarder kr under första halvåret. Dessa köp har inte fördelats på tillgångsslag ännu, och ett besked om detta kan eventuellt komma på torsdag, men det lär inte komma något besked om utökning/förlängning nu.

”I stället är vår bedömning att Riksbanken är tydlig med att uppköpsprogrammen kan justeras mellan de penningpolitiska mötena, och att så också blir fallet”, skriver Torbjörn Isaksson.

Enligt Nordeas bedömning blir fördelningen av Riksbankens köp under första halvåret 2021 likartad som tidigare.

”Sålunda fortsätter köpen av bostadsobligationer, trots den heta bostadsmarknaden”, skriver Torbjörn Isaksson.

Han tillägger att Riksbanken sannolikt vill avvakta ECB:s policybeslut i december innan man fattar beslut om nya åtgärder i Sverige. Nordea spår att ECB kommer att leverera ett ”fyrverkeri” av åtgärder, men ”hur kraftfulla raketer som avfyras är osäkert”.

”ECB har uttryckt en oro för eurons växelkurs och åtgärderna har potential att skaka om växelkurserna”, och eventuellt också stärka kronans växelkurs, enligt Torbjörn Isaksson, som tror att Riksbanken vill kalibrera sina åtgärder utifrån ECB:s dito för att undvika en för snabb kronförstärkning.

Han tillägger att när det väl blir dags för Riksbanken att förlänga programmen för senare delen av 2021 så är Nordeas prognos att de kommer att bli i samma storleksordning som tidigare, det vill säga 200 miljarder kr.

Ekonomerna på SEB tror dock att Riksbanken kommer att välja att annonsera ytterligare stimulanser redan nu. Den förnyade virusspridningen, som kommer att tynga ekonomierna i Sverige och internationellt, i kombination med lägre inflation än väntat och tydliga signaler från ECB om ytterligare stimulanser i december, gör att Riksbanken inte vill vänta, enligt SEB-ekonomerna.

”Vi räknar med att QE-programmet kommer att utökas med 100 miljarder kr och de planerade köpen kommer att förlängas till slutet av 2021”, skriver SEB-ekonomerna.

De tillägger att Riksbanken kommer att annonsera att de kommer att återinvestera kupongutdelningar och förfallande obligationer för 60 miljarder kr nästa år.

”Det betyder att QE-köpen kommer att ligga kvar på ungefär samma nivå som nu under hela 2021”, skriver SEB-ekonomerna.

Ekonomerna på Swedbank väntar att Riksbanken nu kommer att annonsera ramen för tillgångsköpen utökas med mellan 100-150 miljarder kr nu, och att tidsramen samtidigt förlängs för att inkludera andra halvåret 2021. De räknar också med att Riksbanken nu kommer att besluta om fulla återinvesteringar tills vidare, eller åtminstone till och med sommaren 2022.

Ekonomerna på Danske Bank tror att Riksbanken nu kommer att annonsera en fördelning av tillgångsköpen under första halvåret, inom den befintliga ramen, och ge besked om reinvesteringar av förfall (SGB1054 förfaller 2021). De tror också att köpprogrammet vid någon punkt kommer att förlängas till andra halvåret 2021, ”men vi ser inget starkt skäl för Riksbanken att besluta om volymen över sju månader i förväg”.

Danske-ekonomerna skriver i ett kundbrev att det främsta målet med QE-programmet bör vara att säkra att räntorna håller sig låga, att räntekurvan är platt och att kreditspreadarna är låga. Med den utgångspunkten har QE-programmet, enligt Danske Bank, varit framgångsrikt, och de noterar framför allt att kreditspreadarna nu är tillbaka på, eller till och med under, nivåerna före krisen.

”Skulle detta förändras av en eller annan anledning är vi övertygade om att Riksbanken står redo att agera snabbt genom att öka QE-volymerna, eller genom att justera de relativa proportionerna av köpen i olika tillgångar”, skriver Danske-ekonomerna.

De tillägger att den som nu tar positioner för brantare räntekurva eller högre räntor just nu tar en stor risk, ”vi tror att du har Riksbanken ‘emot dig'”.