Rikare hushåll första kvartalet

De svenska hushållens förmögenhet ökade med 2,8 procent till 6 990 miljarder kronor under första kvartalet 2010, enligt SEB:s Sparbarometer.

– Hushållen är nu rikare än någonsin, nominellt sett. Realt sett är det dock en liten bit kvar till toppnivån, som nåddes andra kvartalet 2007, säger Gunilla Nyström, privatekonom på SEB.

Framför allt var det börsuppgång och värdeökningar på bostäder som gjorde att förmögenheten ökade. Under första kvartalet gick Stockholmsbörsen upp med 8,6 procent och bostadspriserna med 1,1 procent.

Det nysparande som ökade under första kvartalet var det i fonder och försäkringar, medan banksparande och sparande i obligationer minskade. En helt normal utveckling under ett kvartal med stigande börs enligt Gunilla Nyström.

Svenskarnas sparandestock uppgick den 31 mars 2010 till 9 547 miljarder kronor, en ökning med 231 miljarder det senaste kvartalet. Drygt 4,1 miljarder kronor eller 43 procent av tillgångarna utgörs av bostäder, 32 procent utgörs av aktierelaterade tillgångar och 25 procent av ränterelaterade.

– Det är bra att bostäder är basen i hushållens tillgångar. Fördelningen mellan aktier och räntor bör ligga runt 50/50, med lätt övervikt åt aktier, eftersom det långsiktiga sparandet finns där, säger Gunilla Nyström.

Att hushållen nu nominellt sett är rikare än någonsin är dock något som inte alla känner av.

– Många hushåll känner inte av att hushållen totalt sett blir rikare. Detta beror dels på att en stor del av rikedomen ligger hos äldre individer, samt på att mycket av rikedomen är uppbunden till boendet, säger Gunilla Nyström.

Ökad skuldsättning

Hushållen fortsatte att öka på sina lån i snabb takt under kvartalet. Skulderna ökade med 8,8 procent jämfört med första kvartalet 2009, vilket innebär att skulderna ökar i en snabbare takt än förra kvartalet, då ökningen var 8,5 procent.

8,8 procent är dock historiskt sett ingen extremt hög skuldökningstakt. Under hela perioden 2005 till 2008 var ökningstakten i procent tvåsiffrig, med en topp på 12,3 procent tredje kvartalet 2005.

Stigande bostadspriser, en optimistisk syn på bostadsmarknaden, ROT-avdraget, fortsatt extremt låg ränta, samt förväntningar om en fortsatt låg ränta är faktorer som ligger bakom den höga skuldökningstakten, enligt SEB.

Skuldkvoten, hushållens skulder i förhållande till tillgångarna hamnade på 26,8 procent, en nedgång jämfört med föregående kvartal.

Långsiktigt märks en trend att trygghetssparandet (traditionella försäkringar, fondförsäkringar och PPM-sparande) utgör en allt större del av det totala sparandet. 1999 utgjorde det 41 procent av det totala sparandet, nu utgör det närmare 50 procent.

MAGNUS ERIKSSON, PRIVATA AFFÄRER