Reinfeldt tvekar om europlan

Det har fattats viktiga beslut för euron på toppmötet, enligt Tysklands förbundskansler Angela Merkel.

– Jag är väldigt nöjd med resultatet då vi var tvungna att undvika en usel kompromiss för euron. Det är vad vi har lyckats med, sade Merkel.

Klockan fem i morse bröt EU-ledarna toppmötet i Bryssel för att ge tid åt konsultationer, lite sömn och skjortbyten. Då hade de förhandlat under nästan tio timmar och det stod klart att det inte går att få alla 27 EU-länderna att ställa sig bakom en fördragsändring för att bland annat skärpa budgetdisciplinen.

Största invändningarna kom från Storbritannien som vill ha skydd för den inre marknaden och finansmarknaden i utbyte mot att ändra i EU:s fördrag. Men de brittiska kraven var oacceptabla för Tyskland och Frankrike.

Därför blir det de 17 euroländerna som går vidare med en egen överenskommelse om regler för bättre ekonomisk styrning. Det är fritt fram för icke-euroländer att ansluta sig.

Statsminister Fredrik Reinfeldt är, efter att ha läst texten med förslaget, tveksam till om Sverige ska ansluta sig frivilligt.

– Det är inte så att Sverige, som inte är euromedlem, vill ansluta sig till regler som är helt anpassade till eurozonen, säger Reinfeldt till TT.

TT: Det finns ingen vits, rent sakligt så att säga, för Sverige att ansluta sig?

– Jag är förstås redo att diskutera det med EU-nämnden, men om man läser texten framstår det som något märkligt eftersom texten är helt skriven för att eurozonens medlemmar ska underkasta sig vissa restriktioner och göra vissa saker. Det kan rimligen inte ett icke-eurozonsland ansluta sig till, säger han.

Han jämför det avtal som nu är på väg att ta form med Schengen-avtalet om gemensamma gränskontroller, som först sjösattes av en inre krets EU-länder (Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Belgien och Luxemburg) och sedan dess har vuxit till att omfatta de flesta.

Enligt ett uttalande i morse sade sex av de länder som inte har infört euron att de har för avsikt att ansluta sig till avtalet senare: Bulgarien, Danmark, Lettland, Litauen, Polen och Rumänien.

Riksdagens EU-nämnd samrådde under förmiddagen med förhandlarna i Bryssel.

– Det har gjorts en del framsteg under mötet. Jag tror inte att det hade varit en fördel om vi fått en lång ratificeringsprocess av mer omfattande fördragsändringar i det här läget. Det hade tillfört ett mått av osäkerhet när vi behöver stabilitet. Om vi landar i att vi slipper en sådan omgång är det en fördel, säger finansminister Anders Borg.

– Det är alldeles uppenbart för mig att de länder som har mest bekymmer vi pratar Italien, Spanien och Grekland långt ifrån har gjort vad som är nödvändigt. Det viktigaste för stabiliteten är om de lägger framtunga stabiliseringsprogram, fortsätter Borg.

En av de viktigaste frågorna är att bygga upp en stark finansiell brandvägg, så att marknaden litar på att det finns tillräckligt med kapital för att stödja krisländer och finanssektorn. Länderna enades nu om att den permanenta räddningsfonden ESM, som skulle träda i kraft 2013, i stället ska vara i gång redan nästa år. Den får en kapacitet på 500 miljarder euro.

– Jag hade gärna velat säga att vi ser någon typ av ljus i tunneln för eurosamarbetet. Men det är ett väldigt svagt ljus fortfarande, säger SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist om resultatet hittills.

Han anser att EU-ledarna har en lång uppförsbacke framför sig när det gäller att återupprätta förtroendet för eurosamarbetet och räknar med fortsatt nervositet på de finansiella marknaderna under lång tid framöver.

Britternas motstånd baseras enligt Pär Magnusson, nordisk chefsanalytiker på Royal Bank of Scotland, på att landets regering vill skydda finanssektorn från att beskattas hårdare bara för att finansiera hjälp till länder i eurozonen _ en valutaunion där Storbritannien inte ens är medlem.

”De kunde lika gärna föreslå EU-gemensamma punktskatter på cricketutrustning och vita bönor i tomatsås for att finansiera italienska budgetunderskott”, skriver Magnusson i ett morgonbrev.

Förhandlingarna har återupptagits.